Tunga vinster

29 juni, 2014

• Kasper Qvarfordt Tennis Europe-vinnare i Danmark
• Kajsa Rinaldo-Persson tourvinnare i Ljungby
• Felix Mörck 18-årsvinnare i Skummeslöv
KQDanmUtesäsongen är inne i sin mest tävlingsintensiva period. Glädjande nog kan vi notera tre imponerande VTS-vinster i den gångna veckan.
Extra rolig var Kasper Qvarfordts triumf  i Tennis Europe-tävlingen i danska Rungsted. I bred internationell konkurrens och med stora delar av den svenska 14-årstoppen i startfältet stod VTS-aren som slutvinnare efter att ha finalbesegrat Erik Grevelius Lidingö i en helsvensk avslutning.
Kajsa upprepade sin seger från i fjol i Ljungbys sommartour, en tävling som höll hög standard. Kajsa var t ex ”bara” semiseedad. Epilogen vann VTS-tjejen enkelt mot Maja Örnberg från Kil. Vinsten i Ljungby var Kajsas andra i sommaroturen på kort tid.
Att vinna kvart, semi och final i tiebreak i avgörande set är en kanonprestation oavsett i vilket sammanhang det sker. Felix Mörck stod för bedriften i anrika Skummeslövsspelens 18-årsklass. VTS-aren har tävlat flitigt och framgångsrikt under säsonsinledningen med åtföljande stort antal matcher i kroppen. Den omständigheten är naturligtvis skön att ha med i bagaget, när det drar ihop sig till ovissa matchavgöranden i tiebreak.


Hela slagrepetoaren vid 12

21 juni, 2014

• 1 klassvinst (Simon Wibler)
• 1 semifinal (Adam Heinonen)
• 2 kvartsfinaler (Kasper Qvarfordt, Felix Mörck)

VTS-facit i Båstadtennis har varit både bättre och sämre än det som kunde läggas till handlingarna idag. Då hör till saken, att Kajsa Rinaldo-Persson saknades i årets tävling med påföljd, att ytterligare en garanterad framskjuten placering uteblev.
Jag följde Adams semifinal i 12-årsklassen mot Ross Weibull Göta på ett kylslaget och vindpinat Drivan. Adam har gjort en alldeles utmärkt tävling. Efter ett inledande settapp släppte VTS-aren bara 16 games på sina fem matcher fram till semin.
Adam tillhör tvivelsutan toppskiktet bland landets 12-åringar. VTS-aren visade mot den lille Helsingborgaren med all önskvärd tydlighet att han, sin ålder till trots, behärskar hela slagrepetoaren. Därtill kan läggas, att den fysiska styrkan, inte minst när han pressar på med forehand, imponerar, och fotarbetet  är helt okay.
Det angenäma problemet är att sortera i den digra repetoaren och använda rätt slag vid rätt tillfälle. Den dagen då Adam behärskar den uppgiften också, blir han oerhört svårslagen. Den här gången lyckades den klokt spelande Ross stå emot, dock med större svårigheter än vad siffrorna visar. Bl a behövde han uppemot tiotalet setbollar för att komma till avslut i den första akten.
Adams fortsättning kommer säkerligen att innehålla både toppar och dalar. Bara ett sådant faktum som att VTS-aren blankade Ullevispelaren Erik von der Lanken i kvarten, samme spelare som Adam föll mot i JSM senast, bär syn för sägen. Ett är säkert, framtiden ter sig mycket spännande för den unge VTS-aren.


En ambitiös början

17 juni, 2014

RMvetPer-Mats Carlsson, vår meste veteran – inte bäste för det är Anders Fransson - skickade för ett tag sedan ett mail med frågan:
- Det borde finnas ett RM för veteraner. Kan inte VTS arrangera ett sådant?
Per-Mats´ fråga kändes motiverad. I en tid. då det förefaller vara mer drag kring vuxentennis än juniortennis, bör det förstås finnas ett RM även för veteraner.
Jag tog kontakt med Pontus Bergevi, tävlingsansvarig i Tennis Syd. Pontus tände direkt och såg bl a till, att den klatschiga affischen producerades.
Utebanorna i Strandbjörket blir alltså skådeplats för det första ”riktiga” RM-et för veteraner i Tennis Syd, ett RM som vänder sig till veteranspelare i hela regionen. Skåningar, blekingar och hallänningar är alltså lika välkomna till Strandbjörket som smålänningar.
Vi ser fram emot en lite annorlunda tennisfest i Strandbjörket i medio av augusti och hoppas givetvis på stor uppslutning. En from förhoppning är att RM i Strandbjörket etableras som en tradition på regionsnivå av samma karaktär som SM i Båstad är på riksplanet.


Solsken i dubbel bemärkelse

9 juni, 2014
P10

Max Eriksson t h och finalmotståndaren Jonathan Lundgren Höllviken

Det var högst angenämt att öppna Smålandspostens B-del – den som innehåller sporten – idag på morgonkvisten. Man får säkerligen gå långt tillbaka i läggen för att hitta motsvarande uppmärksamhet för tennisen.
Lena Gunnarssons bild på Max Eriksson, 10 år, fyllde hela förstasidan. Sporten toppades med två sidor tennis från Paris. Kristian Ferm anknöt i sina personliga funderingar elegant till Strandbjörksspelen, som förärades hela den tredje sidan under huvudrubriken ”Tennisextra”. Kristians välskrivna text kompletterades av ytterligare fyra högklassiga bilder på framgångsrika VTS-juniorer signerade Lena, som för övrigt en gång i tiden var VTS-junior.
Strandbjörksspelen 2014 blev i dubbel bemärkelse en solskenstävling för VTS. Högre makter förskonade oss från hotande regn i inledningen. Avslutningsdagen flödade högsommarsolen över Strandbjörket i takt med glädjande hemmaframgångar i kvalificerad konkurrens på det röda gruset.
Kasper Qvarfordt och Adam Heinonen var favoriter som höll, Kasper i tävlingens klart största klass. Minstingen Max Eriksson gladde stort bland 10-åringar där tippade vinnare saknades.
Pontus Karlsson och Simon Wibler, ett år unga, var däremot inte ens seedade bland 16-årspojkarna. Men icke desto mindre stod de båda hemmaspelarna öga mot öga, när det var finaldags sent på söndagseftermiddagen.
Sent, ja! Många VTS-juniorer tog glädjande nog tillvara möjligheten att också spela tuffa matcher i herrsingel. Simon, Pontus och Adam stod på banan i sådär 5-6 timmar i den gassande söndagssolen, innan det var dags för herrsingelfinaler.
Det var därför ett självklart beslut att skjuta herrsingelepilogerna till måndagen i synnerhet som den fjärde inblandade är VTS-junioren Alexander Stenman. Revanschmöte Pontus – Simon och Adam mot Alexander idag kl. 17.


Statushöjare

4 juni, 2014

WJTMats får maka på sig i Strandbjörkshallens foajé några dagar. Idag tog vi emot det lyckade resultatet av Pontus Bergevis idé om statushöjning av Wilson Junior Tour, där ju Strandbjörksspelen ingår.
Samtliga tävlingsarrangörer har ställt upp på att bekosta en för varje tävling unik s k roll up och en banderoll, som i första hand skall ha giltighet över en treårsperiod. Den smakfulla roll up:en med världens genom tiderna bäste som blickfång kommer att pryda sin plats i hallen under Strandbjörksspelen.
Som framgår av bilden finns det också utrymme för en tävlingssponsor. När denna fråga togs upp i VTS-styrelsen, slog Magnus Martinelle och Esylux till direkt. Stort tack för det, Magnus!
Välkomna till Strandbjörket i nationaldagshelgen för att se bra tennis på vitt skilda nivåer!
- – - – -
Strandbjörksspelen såg för övrigt dagens ljus 1977 och har spelats oavbrutet sedan dess. Årets upplaga är således den 38:e.


Både glädjande och bekymmersamt

30 maj, 2014

SspTabellen här bredvid stämmer till eftertanke. Den ger anledning till såväl glädje i nuet som lokal oro för framtiden.
Siffrorna är hämtade från TenTour-programmet och gäller Strandbjörksspelen de senaste fem åren. Tre tendenser är väldigt tydliga.
1. Deltagarantalet är stabilt och lätt uppåtgående, i år det bästa på de senaste fyra åren.
2. Antalet deltagande klubbar ökar kraftigt i år.
3. Antalet deltagande hemmaspelare har tappat oroväckande över tidsperioden.
• Veckorna före skolslutet är av naturliga skäl ingen optimal tid för tävling. Icke desto mindre är det extremt tävlingstätt i Region Syd i maj-juni med påföljande hård konkurrens om själarna. Trots dessa negativa omständigheter hävdar sig Strandbjörksspelen väl som den största försommartävlingen i Småland/Blekinge/Halland.
• En betydelsefull anledning till den positiva utveclingen  på klubbsidan är säkerligen, att Strandbjörksspelen sedan 2012 ingår i Tennis Syd-satsningen Wilson Junior Tour. Vi märker en markant ökning i antalet deltagande Skåneklubbar, vilket är mycket glädjande. Wilson Tour-statusen säkerställer givetvis också en stabil och god kvalitativ nivå på deltagarantalet.
• Siffrorna i den fjärde kolumnen är ingen rolig läsning. Antalet hemmaspelare i tävlingen har alltså mer än halverats under femårsperioden. Tendensen är densamma i SEB NG Cup och tydligast i de yngsta klasserna. Här måste sättas in inte bara ”bromsmedicin”. Den andra sidan av myntet är förstås att att andelen deltagare utifrån har stigit rejält. Alltid något sa fan när han fick se Åmål…


”Det kan inte vara sant”

24 maj, 2014

”Det kan inte vara sant”
Detleff Quast, högt och mångsidigt utbildad akademiker med folkpartistiskt förflutet i kommunalpolitiken i Växjö, var snabb att kommentera SMP:s artikel ”Kommunen betalar tennistränare”. Citatet är hans inledningsmening. ”Cina” Thestrup står för en annan mycket klok kommentar.
Vad jag förstått, är det betydligt fler än jag som höll på att sätta morgonkaffet i vrångstrupen, när de öppnade fredagens SMP. På vilka grunder kan Växjö kommun ens överväga att gå in i ett avtal av denna typ och i detta skede? Man får hoppas, att ”socknalunsarna” – den småländske tennislegendaren Bengt Axelssons smeknamn på kommunpolitiker – tar sitt förnuft till fånga i kommunstyrelse och kommunfullmäktige.
Jag delar ”Cina” Thestrups tankar. USA och collegetennis är ett svårslaget koncept, som är etablerat sedan långt bakåt i tiden. Att ta upp den konkurrensen är ingen lätt utmaning. Mer klädsamt hade varit, om kommunen i likhet med – enligt uppgift – Svenska Tennisförbundet hade avvaktat utvecklingen istället för att rusa på.
Det finns anledning att erinra om, att i de bidragsbestämmelser, som gäller för föreningslivet i Växjö, finns inga möjligheter att få ekonomisk hjälp till elitverksamhet eller tränarlöner. Kommunen stöttar ungdomsverksamhet, ledarutbildning, investeringar och lokalkostnader.
Växjö TS har inte fått en enda krona i lokalkostnadsbidrag de senaste 12 åren. Orsaken är att vi och kommunen haft olika tolkning av det avtal, som skrevs, då vi övertog hallen 2002.
Bl a mot den bakgrunden känns det som ett slag i ansiktet, att mer än 100 000 av bortemot 1 miljon avsätts för täckning av lokalhyra för en satsning på universitetsnivå, som i bästa fall får elitkaraktär, för ett 10-tal studenter.
Det aktuella ärendet handläggs förvisso på en nivå högre än fritidsnämndens bord. Men man kan väl ända begära rimligt mått av överensstämmande principer och konsekvens. Om tennisuniversitetet blir en succé, kan det möjligen vara dags att pröva en kommunal stöttning, men först då.
- – - – -
Att ”sätta ljuset på den historiska tennisstad som Växjö har varit”, för att tala med kommunalrådet Per Schöldberg, har jag inget emot, men det går att göra för en betydligt billigare peng än 840 000 om året.
- – - – -
Heders ”Cina” Thestrup och Detleff Quast för att ni går ut med namn. Det ger era kommentarer tyngd.


Historiskt

19 maj, 2014


kajsawtaDetta utdrag ur senaste WTA-rankingen är historiskt!
Växjö TS har genom åren haft en lång rad av spelare på herrarnas ATP-ranking, t o m en världsetta i form av Mats Wilander. Däremot har vi aldrig varit representerade på damernas världsranking.
Men nu har det glädjande nog hänt. Kajsa Rinaldo-Persson har genom sina starka insatser i de båda ITF-tävlingarna i Båstad skaffat sig en plats på listan. VTS-tjejen har genom 4 erövrade poäng på tre tävlingar tagit sig in på plats 1196 på listan. Historiskt!
På ATP-listan får man sin första poäng genom att avancera till andra omgången i en futuretävling. Damerna har det tuffare. För att ta en plats på WTA-listan måste man däremot erövra poäng i minst tre tävlingar, vilket Kajsa alltså nu har klarat av. Gå gärna in på senaste WTA-listan och välj ”Sweden” för att se samtliga svenska WTA-rankade spelare.
Att etablera sig på världsrankingen innebär en viktig plattform för varje ung, satsande tennisspelare. Väl där är fortsatt utveckling av den egna tennisen bästa garantin för rankingavancemang. Poängjakt till varje pris kan däremot leda till förödande desperation.
Lycka till i fortsättningen, Kajsa!


Snyggt VTS-facit

18 maj, 2014

SEBNG2Fyra klassvinster av sex är ett VTS-facit, som inte skäms för sig. Ändå sticker en av de finalförlorande hemmaspelarna ut mest i SEB NG-zontävlingen i Strandbjörket.
Hannah Martinelle i tjejernas 13-årsklass var tävlingens jättesskräll. Hannah överraskade rejält genom att göra sitt unga livs match och ge klassens storfavorit Tilda Loudd Karlskrona respass i den ena semifinalen, en fight som avgjordes i matchtiebreak.
Hannahs skräll bäddade för ett år yngre men mer erfarna klubbkompisen Emma Jeppsson i epilogen. Hannah hade nog behövt lite mer vila och återhämtning för att kunna ge Emma en fight.
Liksom Emma blev Kasper Qvarfordt klassvinnare med ett år kvar i klassen. Kasper visade, efter VTS-besvikelser på vägen, obestridliga spelmässiga och framför allt mentala kvalitéer i finalen mot på sistone starkt framåtgående kalmariten Adam Svensson. Dels  vände VTS-aren 2-5-underläge till setvinst i första set och dels tog han direkt hand om taktpinnen i det avslutande matchtiebreaket efter att ha tappat det jämna andra setet.
Bilden ovan bekräftar att Fader Pluvius tvingade in slutmatcherna i Strandbjörkshallen. Alex Ottosson t h vann VTS-final nummer två över Alexander Stenman i pojkarnas 13-årsavdelning. Söndagseftermiddagens störtregn stod i bjärt kontrast till lördagens solflöde och sommartemperatur i Strandbjörket.
VTS-are nummer fyra i Regionsfinalen i Jönköping blir Astrid Brodén. Astrid hade en enkel resa i tjejernas tunna 15-årsklass. Femte VTS-are är Annie Heinonen, som tilldelades ett av drösvis med onödiga wild cards.


Onödiga friplatser

2 maj, 2014

Kalle Anka Cup-uppföljaren med det krångliga namnet SEB Next Generation Cup är på gång med bl a zontävling i Strandbjörket om två veckor. En av de finaste traditionerna i svensk tennis hålls vid liv, låt vara att inte särskilt mycket av de ursprungliga och väl genomtänkta idéerna med tävlingen finns kvar.
I Region Syd envisas man år efter år med att dela ut drösvis med wild cards/friplatser till regionsfinalen, en företeelse som inte fanns på kartan då det begav sig för 44 år sedan. Åtta spelare i vardera av 13- och 15-årsklasserna, totalt inte mindre än 32 alltså, har fått frisläng till regionsfinalen i Jönköping.
I enstaka fall kan utrymme för wild cards i regionsfinalen vara motiverat, t ex om spelare blir uttagna till landslagsuppdrag i kollision med zonspelet. En annan omständighet kan vara om en spelare, som kan hävda sig i Sverigefinalen, blir sjuk till zontävlingen.
I övrigt är det svårt att hitta relevanta skäl att hoppa över zonspelet, ett perfekt tävlingstillfälle för alla i öppningen av utesäsongen. Vi har ett talande exempel i samband med zontävlingen i Växjö. Vår egen Annie Heinonen och Karlskronas Tilda Loudd är två mycket jämna 13-årstjejer, dock inte tillhörande absoluta regionstoppen. Båda var anmälda till zontävlingen i Strandbjörket.
I listan över wild cards, som presenterades i veckan, återfanns Annie men inte Tilda. Att motivera det helt onödiga valet känns inte särskilt enkelt. Det rätta hade självklart varit, att de båda fått göra upp på banan om en plats i Jönköping, istället för att genom Annies frånvaro urholka tävlingen i Strandbjörket.
SEB NG-tävlingens regionsdel skulle vässas betydligt, framför att i zontävlingarna, om en betydligt restriktivare friplatshållning tillämpades. Avancemang från en nivå till nästa bör ske på banan, inte genom skrivbordsbedömningar.


Motigt värre

24 april, 2014

Jobbet att få igång grusbanor på våren är ingen sinekur. Det vet de flesta, som har erfarenhet av vältande, vattnande och sopande i inte sällan typiskt aprilväder. Denna omständighet har vi i VTS tvingats erfara alldeles speciellt i samband med årets slit i Strandbjörket.
Det känns som en ödets ironi, att orsaken tycks vara ett extra ambitiöst arbete i höstavslutningen i fjol. Tommy och Åke R gjorde ett jättejobb med att noggrant justera upp ganska rejäla svackor bakom baslinjerna. För säkerhets skull konsulterades vår grusleverantör innan jobbet drog igång.
Problemet visade sig i vårarbetet. Det pålagda gruset – lagret blev på sina ställen tämligen tjockt – ville inte binda ihop med underlaget, kanske beroende på den ovanligt milda vintern, fri från snö och tjäle.
Problem är som bekant till för att lösas. Angreppsmetoden blev: bort med det lösa gruset, nödvändiga lagningar och på med salt och därefter ytterligare vältning.
Bana 1 och bana 2 är åtgärdade och resultatet lovar gott. Bara att spotta i nävarna och gå vidare med det återstående fem!


Inte som det brukar vara

20 april, 2014

Vårjobbet med att få igång utebanorna i Strandbjörket är i stort sett avslutat. Lite ”finlir” återstår, liksom oundvikliga skadereparationer i samband med spelstarten.
En omständighet, som förvånat i samband med årets slitsamma kneg, är att intresset inför starten har varit minst sagt svalt – inte alls som man är van vid från förr om åren. Då har bilden varit, att våra bästa liksom målmedvetna juniorer av skilda slag och passionerade motionärer, hängt som klasar kring banorna. ”När kan man börja spela?” har varit en stående fråga.
I år har det varit mycket glest med den sortens aktivitet. Näten kom upp på fyra banor i torsdags – idag är alla uppe – och det har varit strålande påskväder så här långt. Först idag blev det i viss mån ”ordning på torpet”. En stor del av våra tennisgymnasister dök upp och slog sina premiärbollar i det strålande solskenet.
Visst, några enstaka är kvar i JSM i Göteborg och somliga är förstås bortresta under helgen. Men det är långt ifrån hela förklaringen. Är det vi bevittnar ett dystert tidens tecken? Hör det egna drivet till en förgången tid? Måste precis allt vara organiserat?
- – - – -
I veckan som kommer har vi glädjen att ha DC-kapten ”Fidde” på plats i Strandbjörket med delar av sin landslagstrupp. Det handlar om träningsläger inför den första av tre svenska futuretävlingar, som startar nere i Karlskrona redan i den kommande helgen. Välkomna till Strandbjörket för att ”kolla läget”.
- – - – -
Tack Karolina och Tommy för ert engagerade jobb med banorna.


Hur ser banframtiden ut?

9 april, 2014

Hur många finns kvar om 10 år?
Finns några kvar om 20 år?
Många tankar snurrar i huvudet, då man går i Strandbjörket och jobbar med att få sju utebanor i trim efter vintern. För tennisfolk har det genom alla tider varit ett givet vårtecken, när banjobbet har startat. De ideella timmar som lagts ner på vältning, vattning, lagning och sopning är oräkneliga.
En obehaglig fråga inställer sig denna onsdag på våren anno 2014. Vilket utrymme kommer att finnas för grusbanor av den traditionella sorten i framtiden?
Merparten av de utomhusbanor, som finns i Sverige idag, är av den gängse typen, d v s synnerligen arbetskrävande på våren och i viss mån också på hösten. För att inte tala om den dagliga tillsynen under hela säsongen…
Även om man, som vi i VTS, har tillgång till anställd arbetskraft är processen påfrestande. Det tidskrävande jobbet, som skall göras så snabbt som möjligt, medför bl a konsekvensen att andra arbetsuppgifter tillfälligt måste skjutas åt sidan.
Många medelstora och små klubbar är nästan helt hänvisade till ideella insatser för att få sina banor spelklara. Ideella krafter är som bekant en bristvara i dagens samhälle.
På senare år har radikalt nya tekniker i syftet att minimera skötseln av grusbanor – såväl vår- och höstjobb som löpande underhåll – sett dagens ljus. Dessa framtidsintressanta produkter är naturligt nog ännu behäftade med barnsjukdomar. Sannolikt kommer de förr eller senare att ta över större delen av marknaden. Frågan är bara hur lång tid det dröjer.
Investeringskostnaderna för den moderna sortens banor är idag höga jämfört med traditionella banor. Förhoppningsvis kommer de att falla en del, samtidigt som tekniken utvecklas ytterligare. Likväl blir kostnaderna tunga för klubbar, som vill modernisera sina anläggningar. På sikt görs förstås vinster i form av minskat underhåll och förlängd utomhussäsong.
Investeringskostnader skall bäras i en tid, då tennisintresset i landet inte är vad det en gång varit. Kommer den lilla klubben, vars existens hänger på det ideella arbetet, att klara det? Kommer den större klubben att ha tillräckligt hög beläggning för att få en betydande investering att gå runt?
Den nya tekniken kommer med all sannolikhet att dominera svensk utomhustennis inom en inte alltför avlägsen framtid. Frågan är om tennisen orkar hålla nuvarande banbestånd intakt.


Det våras i Strandbjörket

3 april, 2014

strandbjDet är något speciellt med vårbruket i Strandbjörket. Varje bana har sin speciella karaktär, som ger sig tillkänna år efter år.
Ettan och tvåan brukar se ut som månkratrar, om vintern har varit hård. I år var det dessbättre radikalt annorlunda efter den osedvanligt milda mörka årstiden. En titt på bilden ovan ger vid handen, att det ser mycket lovande ut.
Trean brukar vara problemfri. Så ser det ut att vara även i år.
Fyran däremot brukar trilskas. En del av linjerna har för vana att leva ett eget liv och på den södra halvans backhandsida brukar massan kavla sig. Inget undantag i år!
Dessbättre dök Mäster Ingvar upp idag och snitsade till linjerna. Vår pensionerade vaktmästare är still going strong.
Detsamma kan sägas om Karolina, Tommy och ”Askan”, som utan knot lägger om sina arbetstider för att göra jobbet så effektivt som möjligt. Åke R har i vanlig ordning sett till, att tekniken är på plats och fungerar.
Nästa steg blir att känna femman, sexan och sjuan på pulsen. De tre banorna, som vi fortfarande kallar de nya, brukar ha sina egenheter bakom baslinjerna. Det blir spännande att se, om det omsorgsfulla höstarbetet haft önskad effekt.


Den knutna näven var sällsynt

30 mars, 2014
KQHR1

14-årsfinalisterna Kasper Qvarfordt och Hugo Regnér-

Lite reflexioner kan vara på sin plats efter tre intensiva RM-dagar i Strandbjörkshallen.
Vid en titt på spridningen på olika klubbtillhörighet i slutomgångarna, kan man konstatera, att semifinalplatserna i singel belades av åtta klubbar, sju av dem småländska. VTS var klubbadressen för fyra av semifinalisterna, Tabergsdalen och Vetlanda kom hack i häl med tre vardera.
Fördelningen av titlarna i singelspelet blev en angelägenhet för VTS och Tabergsdalen. Pojkklasserna spelades hem av favoriterna Kasper Qvarfordt och Adam Heinonen, medan våra vänner från Södra Vätterbygden dominerade eftertryckligt på flicksidan.
På sitt sätt lite oroväckande är att ingen av singelfinalerna blev någon nerkittlande fight. Den ende av förlorarna, som var framme och snuddade på setvinst, var Hugo Regnér Smålandsstenar i 14-årsepilogen mot Kasper.
Att hyfsat många klubbar är med och krigar i slutomgångarna är förstås positivt. Däremot kan man ställa sig lite frågande till hur det verkligen är med just själva krigandet. Man såg t ex inte särskilt många knutna nävar i Strandbjörkshallen under helgen. Den gnistrande segerviljan var inte påfallande frekvent. Alltför många matcher, framför allt i 14-årsklasserna, såg mer ut som halvhjärtade träningstillfällen än som hård kamp om varje poäng.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.