En stor liten idrottsnation

13 juli, 2018

Det lilla landet Kroatien med hälften så många invånare som Sverige är på hela idrottsvärldens läppar just nu. Men det är inte bara i fotboll, som Balkanstaten håller världsklass. Även i flera andra bollsporter som t ex tennis är man en stormakt.

Efter den blodiga upplösningen av det forna Jugoslavien på 90-talet har Kroatien satt sin prägel på den internationella tennisen. Marin Cilic är idag en etablerad topp 10-spelare och han har en predestinerad arvtagare i stortalangen Boran Coric.

Andra storheter i modern tid är t ex Mario Ancic, Ivan Ljubicic och kanonservaren Ivo Karlovic, som bl a triumferade i Davis Cup 2005. Den genomsympatiske Ancic minns vi i Växjö med stor glädje och respekt från tiden då ”Fidde” Rosengren var hans tränare.

På damsidan är Iva Majoli det största namnet. Kroatiskan vann i Paris 1997 genom att finalbesegra Martina Hingis.

I det gamla Jugoslavien fanns gedigen tenniskultur. Ett av de största ögonblicken i svensk tennishistoria är ”Undret i Varberg” 1946. Det var första gången Sverige – Lennart Bergelin och Torsten Johansson – vände ett 0-2-underläge i Davis Cup – mot just Jugoslavien.

Andra jugoslaver, som man kommer ihåg från lite senare tid, är t ex Boro Jovanovic, Nicola Pilic och Goran Ivanisevic, samtliga kroater, för att nämna några. Pilic var ju f ö den förste vinnaren av Stockholm Open. Attackspelaren Ivanisevic vann Wimbledon 2001 som wild card.

Annonser

Trädgårdsmästare Wallén vill plantera om

3 juli, 2018

”Idag blommar några av våra rabatter, men några får inget vatten eller den näring de behöver. Historiskt är det från dessa rabatter med lite stenigare jord och mindre vatten som våra talanger har fått starka rötter och blommat ut till internationella toppspelare.”

Förbundsordföranden Thomas Wallén är välfunnet och träffande  metaforisk i sin sommarhälsning till Tennissverige, Ämnet i citatet ovan är regionaliseringen, och i de karga rabatterna, som inte längre blommar, inkluderas rimligtvis Småland.

Svensk tennis i allmänhet och småländsk i synnerhet har inte blivit bättre efter regionaliseringen för 10 år sedan, snarare tvärt om. Man kan ifrågasätta mycket i den rådande organisationsstrukturen, vilket uppenbarligen Thomas Wallén och hans styrelsekollegor också gör, även om det inte sägs i klartext i sommarhälsningen.

Den gamla distriktsmodellen, som i allt väsentligt vilade på Axel Oxenstiernas landskapsindelning från sent 1500-tal, hade sina klara brister. Somliga distrikt var starka, andra var pyttesmå och resurslösa. Men att skapa stordrift genom att bunta ihop distrikten i geografiskt vidlyftiga enheter var ingen lysande idé.

Den geografiskt alldeles för stora Tennis Syd – från Smygehuk till Tranås och från Öland till Kungsbacka – har tydligt frodig slagsida mot södra och västra Skåne. Stora delar av det förr så prunkande Småland är rena utmarkerna. Att det har blivit så här, har självklart fler orsaker än regionaliseringen.

Utfallet av det aviserade mötet i Jönköping blir spännande att ta del av.


Tiderna förändras

30 juni, 2018

Skummeslövsspelen är en institution i det svenska sommartäv- lingsprogrammet. Men tiderna har förändrats, åtminstone sett med VTS-ögon.

Jag gick igenom spelarförteckningen i årets tävling och hittade – med reservation för obefintliga klubbadresser – en säger en VTS-are, 15-åriga Alva Jönsson. Annat var det på 70-talet och en lång följd av år framåt.

20 – 25 VTS-are i lottningarna var stadiga siffror år efter år. Calle Hageskog, Mats Wiiander, Anders Fransson och Jonas Björkman – för att nämna några – var år efter år prominenta gäster i idyllen i tallskogen vid Laholmsbukten.

Skummeslövsspelen hade – liksom svensk tennis i stort  – en svår kris på 90-talet. Dessbättre har man repat sig och är idag åter en av de största sommartävlingarna vid sidan om Båstadtennis.

En men ett lejon. Alva Jönsson försvarade VTS-färgerna med den äran. Alva var snubblande nära att gå till final i 15-årsklassen, som omfattade mer än 30 tjejer. Alva föll i ett jämnt matchtiebreak i semifinalen mot en moldaviska.

Alva, tala om för dina klubbkompisar vilken trevlig tävling Skummeslövsspelen är. Den långa och framgångsrika VTS-traditionen är väl värd att bevaras.
—–
Internetapplikationen Tävling Online har många fördelar, men ack vad man saknar klubbadresser i spelarförteckningen.


Tråkig nyhet

23 juni, 2018

På självaste midsommardagen, mitt i all fotbollsyran, levererade Text-tv den här nyheten. Eftersom Robin inte syntes till i samband med Elias´ spel i Paris, hade man anledning att ana att något var på gång.

Sverigeettan har under sin fortfarande korta tid på touren omsatt ett stort antal coacher. Det har varit Good to Great, spanjoren Galo Blanco, ”Fidde” Rosengren i rollen som förbundstränare och senast Robin Söderling.

Om man blickar tillbaka och ser på hur det var för våra största, är bilden en helt annan. Det var stabilitet och trgghet hela vägen.

Björn Borg och Lennart Bergelin var ett oskiljaktigt par. Stefan Edberg hade fullt förtroende för engelsmannen Tony Pickard hela karriären. Jonas Björkman anförtrodde sig till ”Fidde” Rosengren redan från junioråldern. Thomas Johansson och MagnusTideman var en framgångsrik duo.

Mats Wilander, ”Jocke” Nyström, Anders Järryd och Hasse Simonsson hade förmånen att som unga ingå i Team SIAB med ”Jonte” Sjögren som ledare. Team Beckers med bl a Magnus Larsson och Nicklas Kulti liksom Göteborgsteamet med bl a Magnus Gustafsson och Jonas Svensson var lyckosamma efterföljare till Team Siab.

För att etablera sig på topp 100 behöver Elias Ymer ha en stabil, kunnig och harmoniskapande omgivning. Man får hoppas. att han har rådgivare, som kan skapa den sortens förutsättningar. Det är angeläget för Elias och för svensk tennis.


På rätt väg

16 juni, 2018

Efter Paris är det lite angenämare än vanligt att läsa ATP- och WTA-listorna med blågula glasögon. Så här såg det ut, när gruset lagt sig på Roland Garros för den här gången.

Två svenskor med rejäl marginal åt rätt håll till 100-strecket är ju riktigt bra. Johanna återtar den prestigefyllda svenska topplatsen i kraft av triumfen i Nürnberg veckan före Paris. Rebeccas lyft är belöningen för den löftesrika Parisinsatsen.

Elias Ymers framträdande på Roland Garros lovar gott. Nu är Västgöten snubblande nära det magiska 100-strecket. Mycket talar för, att det bara är en tidsfråga innan det är dags.

Bakom den här trion ser det inte lika ljust ut, speciellt på herrsidan. Visserligen har lillebror Ymer, Mikael, börjat hitta vinnarspåret efter en dyster vår, men därutöver finns inte mycket att glädja sig åt, om man blickar mot topp 100.

På damsidan ser det möjligen något ljusare ut. Mest intressant är skadeförföljda Susanne Celiks förestående comeback i Ystad.


Föredömliga Kungsbackakillar

11 juni, 2018

Det kändes som en fläkt från den gamla goda tiden – och i all sin enkelhet ett tankeväckande inslag i flera aktuella idrottsämnen.

Fem killar i övre junioråldern från Kungsbacka TK var anmälda i Strandbjörksspelen, inga toppjuniorer men ett gott kamratgäng. Hallänningarna bodde helt på egen hand i Strandbjörkshallen, köpte mat i Konsum på Södra Ringvägen, stöttade varandra då det var match och tycktes allmänt ha en givande helg i det flödande solskenet. Kan det bli bättre?

Det svenska tävlingsprogrammet inbjuder med öppna  armar till denna typ av aktiviteter. Ett stort antal tävlingar har klassutbud för de flesta kategorier. Varför utnyttjas inte denna möjlighet av fler? Varför slutar så många i de övre junioråren, när så här fina möjligheter serveras?


inte omöjligt

3 juni, 2018

Svensk och internationell idrottshistoria vimlar av gestalter, som agerat på toppnivå i flera discipliner. Men det är länge sedan, mycket länge.

Svenska mångsysslare i de stora lagsporterna som t ex ”Svenne Berka”, ”Knivsta” Sandberg, Orvar Bergmark och ”Tjalle” Mild är legendariska. Alla har tagit på sig blågult i minst två sporter.

Med anknytning till tennisen kan nämnas Fred Perry och landsmaninnan Ann Haydon-Jones, som båda var Wimbledonmästare och världsmästare respektive VM-finalist i bordtennis. Tjecken Jaroslav Drobny vann Wimbledon och blev världsmästare ii ishockey. Svenske Hasse Jeppsson var landslagsman i fotboll och elitspelare i tennis. Men det är som sagt länge sedan.

I dagens svenska idrott är tidig specialisering ett hett debattämne. Träningsdosen stegras i tidig ålder, så att det bl av rent praktiska skäl framtvingar tidigt bortval av andra- och tredjeidrotter. Men de flesta regler är ju behäftade med undantag.

Det här inslaget i SVT:s Sportnytt är lika tankeväckande som glädjande. Det är alltså fortfarande möjligt, att kombinera två lagidrotter på svensk elitnivå – den ena t o m i landslaget.

En mer sansad inställning till tidig elitsatsning skulle öppna för att hålla på med flera idrotter längre. På köpet skulle säkerligen idrotten bli roligare och mindre pressande för de flesta och därmed förhindra ökande alltför tidiga avhopp.