Dystra siffror

22 april, 2018

Är förhållandet specifikt för det sydöstra hörnet av Region Syd, eller är det generellt? Med anledning av den förestående zontävlingen i Elite Hotels Next Generation Cup i Strandbjörket har jag tittat lite närmare på deltagarsiffrorna över åren.

2011 var det sista året under tävlingsnamnet Kalle Anka Cup. Då var uppslutningen i Växjö runt 110 spelare. Till skillnad mot idag spelades 9-årsklasser, som samlade drygt 10-talet spelare, d v s jämförelsesiffran är cirka 90 spelare.

Sedan dess har siffrorna pekat åt fel håll i vårt område, Kronoberg, Blekinge och södra Kalmar län. Årets antal är blygsamma 44, d v s mer än halvering av siffran från 2011, dock en förbättring med en (1) spelare jämfört med i fjol. 2011 var antalet VTS-spelare 47, alltså fler än i hela årets tävling. 2011 fanns drygt halvdussinet spelare från både Älmhult och Ljungby, idag inte en enda.

Vad beror denna dystra utveckling på? Den organiserade idrotten tappar visserligen ungdomar men inte i första hand i de aktuella åldrarna och inte i den utsträckning som i det aktuella fallet. Är vi undantaget, eller är bilden liknande på andra håll?

Kalle Anka Cup var länge en högstatustävling med bl a synnerligen påkostad Sverigefinal i Båstad. Idag känns den mer som en i mängden i det rikhaltiga tävlingsutbudet.

Det borde vara dags, att göra lite statussortering. Elite Next Generation Cup bör ligga på toppnivå tillsammans med SM,Båstad och SALK Open, en statusmarkering som bör märkas även på nivåerna under Sverigefinalen.

Annonser

”Rycket” har blivit succé

15 april, 2018

De s k Rycktävlingarna, som vi drog igång i julas, har blivit succé pyramidale. Deltagarantalet har stadigt ökat och är nu nära att slå i taket.

”Aprilrycket”, den tredje tävlingen i ordningen, samlade drygt 100 spelare, om man räknar in ett knappt 20-tal vuxendamer, som hade en något speciell variant under Ulrika Bergmans ledning.

Upplägget har finslipats under resans gång och är fortfarande inte helt perfekt. Det viktiga är, att alla, som har prövat på den nya varianten, verkar helnöjda. Intensivt spel under given tidsram mot varierat motstånd är tilltalande.

Speciellt positivt är, att precis alla kategorier av spelare, inklusive våra bästa, möter upp. Finalen i herrarnas A-klass vanns t ex av Robin Thour över Pontus Norberg. Glädjande var också, att det nu blev en hyfsat stor damklass, där ”Steffie” Thour stod som vinnare.

Extra roligt på damsidan var, att Emelie Bäcklund-Andersson, t h om ”Steffie” på bilden, svarade för ”Steffies” finalmotstånd. Emelie, som sedan ett drygt år tillbaka ingår i VTS-styrelsen, var på sin tid framgångsrik VTS-junior, bl a ingående i det enda VTS-lag, som vunnit Lag-SM för 18-åringar.

Emil Holmgren jobbar intensivt med rycktävlingarna. Inte bara marknadsföringen och tävlingsorganisationen bär Emils signum. Han har också knutit Elite Hotels som sponsor.

 


Risken är akut

24 mars, 2018

– Målet är att drifta en funktionell stad, lätta på trycket och få fler p-platser i omlopp. Vi har fått önskad effekt, säger Per-Olof Löfberg.

Vad menar han egentligen, trafikplaneringschefen i Växjö? Uttalandet var ett av flera mer eller mindre svårförståeliga i ett stort Smp-repöortage om den kaotiska parkeringssituationen i Växjö. Utanför Strandbjörkshallen är inte en enda parkeringsplats i omlopp under normal arbetstid.

Risken är överhängande, att en allvarlig olycka inträffar innan testet att finna gränsen för, hur långt gratisparkerarna är beredda att gå, är klart. Utanför Strandbjörkshallen är den  akut.

Häromdagen skulle jag ta mig ut från parkeringsplatsen söder om hallen. Som vanligt var sikten helt skymd av raden av tätt parkerade bilar på ömse sidor om utfarten. Det är rena chansningen att ta sig ut i körbanan.

Jag smög mig ut med nosen norrut och lyckligtvis var det fritt åt båda håll. Väl ute körfältet dök en fet BMW upp i höjd med bana 1 i Strandbjörket. Vederbörande hade alltså väjningsplikt men struntade blankt i det.

I höjd med hallens entré närmade vi oss varandra front mot front. Min enda chans var, att styra upp min lilla Skoda på trottoaren. Tack och lov hade det mesta av snödrivorna smält, och ingen fotgängare fanns i närheten.

Hur länge skall kommunens livsfarliga experimenterande med parkeringsproblemen fortgå? Utanför Strandbjörkshallen är åtgärden självklar. Sätt upp förbudsskylten igen! För merparten av gratisparkerarna finns plats på den avgiftsbelagda parkeringen norr om hallen.

 

 


Siffror som förskräcker

15 mars, 2018

Den första speldagen i Landskapsmästerskapet för Småland/Blekinge för tankarna till en lång insändare i senaste numret av Svenska Tennismagasinet. Skribent är ingen mindre än olympiske guldmedaljören i fäktning Johan Harmenberg.

Den namnkunnige fäktaren har i egenskap av tennispappa en rad synpunkter på tennisens tävlingssystem. En tung kritisk punkt är, att alldeles för många matcher är mycket ojämna och därmed mer eller mindre meningslösta för båda parter. Harmenberg vill som komplement till det traditionella utbudet se tävlingar av komprimerat format, som genererar jämnare matcher.

Den första LM-dagen spelades 28 matcher i de två första omgångarna i 14-årsklasserna i Strandbjörkshallen. Av dem gick två till tre set. I de övriga 26 gick ett enda set så långt som till 6-4. 12 av de 52 seten slutade 6-0 och 15 skrevs till 6-1. Drömmen för en tävlingsledare men mycket allvarligt om man ser till sportens utveckling.

Intressant i Harmenbergs artikel är, att han pläderar för tävlingsformer, som liknar de s k ”rycktävlingarna”, som vi nyligen har lanserat i VTS. Detta upplägg har mottagits mycket positivt.
– – – – –
Välkomna till en säkerligen jämnare avslutning av Landskapsmästerskapet i helgen.


Uselt gensvar

8 mars, 2018

7 från Växjö
3 från Kalmar
1 från Vetlanda

Tennis Syd jobbar ambitiöst för att stoppa det sjunkande tävlingsintresset i de äldre junioråren. Under ett antal år har man med skiftande resultat prövat en lagvariant för 15-18-åringar i regionsmästerskapet.

I år återgår man till traditionella singel- ooh dubbelklasser, dock i en enda avdelning, 15-18. VTS arrangerar tävlingen för Smäland/Blekinge med start nu i helgen.

Gensvaret på pojksidan är enligt ovan. 11 anmälda spelare, varav mer än hälften från arrangörsklubben, är inget annat än bedrövligt. För att komplettera tristessen kan noteras, att ett enda par var anmält i dubbel.Hur dåligt mår egentligen de gamla fina tennisdistrikten Småland och Blekinge?

Uppenbarligen ligger felet inte i tävlingsupplägget. Systertävlingen för Skåne och Halland har samlat prydliga deltagarsiffror.

Det kan också tilläggas, att sakeras tillstånd är betydligt bättre på flicksidan i Växjötävlingen. Deltagarantalet är större än bland pojkarna och klubbspridningen är god.

 

 


Radikalt så det förslår

28 februari, 2018

Internationella Tennisförbundet (ITF) har knappast gjort sig känt för att tillhöra de mera innovativa organisationerna på denna jorden. Men i måndags hände något, som sannolikt kommer att orsaka känslostormar av det hetaste slaget i hela tennisvärlden.

Jonas Björkmans gamle dubbelpartner Todd Woodbridge beskriver det som att kasta in en stor bomb i tennislandskapet. Det handlar om ett förslag att göra om Davis Cup totalt. Inte ens namnet får leva kvar. Det vi talar om, är en företeelse, som existerat sedan år 1900.

Davis Cup har förvisso förlorat mycket av sin forna glans. De bästa spelarna vänder ofta tävlingen ryggen, främst på grund av det pressade tävlingsprogrammet.

Under senare år har man gjort marginella förändringar i tävlingens regelsystem. I årets tävling prövar man t ex ett radikalt ändrat upplägg i de lägre divisionerna, som kanske inte ens är kvar nästa år.

Förslaget är nämligen en helt annorlunda tävling med 18 lag, vilken skall avgöras under den novembervecka, då DC-finalen spelas. Varje lagmatch skall bestå av två singlar och dubbel i formatet bäst av tre set. Beslut tas senare under året, då ITF har årsmöte, och vid ett ja sker förändringen redan nästa år.

All koppling till den snart 130-åriga Davis Cup är alltså borta och då är det kanske lika gott att också låta namnet gå hädan. Att pröva nytt är aldrig fel, men om det nya upplägget lyckas känns ytterst tveksamt.
– – – – –
tennis.se nöjer sig med att uppmärksamma händelsen med en länkning på facebook. Däremot har förbundsordföranden Thomas Wallén kommenterat den på svt.se. Anmärkningsvärt!


Slavdrivare, kan det vara något?

19 februari, 2018

Visste ni detta? Jag hade inte en aning.

– Jag tänkte åka jorden runt och spela tennis på veterantoruren. Men så var jag tvungen att operera knäet och då blev det ingen tennis. I stället satsade jag på inomhusrodd, alltså roddmaskin. Jag blev faktiskt tvåa i tyska mästerskapen för de som är över 60 år.

– Jag spelade i 15 år och var en av Tysklands bästa spelare. Sedan blev jag tennistränare. Jag spelar fortfarande i den högsta ligan i Tyskland.

Citaten är hämtade ur en artikel i Aftonbladet. Han, som förklarar sin kärlek till tennis, är den lika kontroversielle som framgångsrike skidskytteprofilen Wolfgang Pichler.

Tysken har ju tagit svenskt skidskytte tillbaka i rampljuset på ett helt fantastiskt sätt. Ja, att den säregne mirakelmannen från sportens Mekka, Ruhpolding, har en stor andel i de makalösa svenska insatserna borta i Sydkorea, står utom allt tvivel.

Utan att dra alltför långtgående paralleller finns det anledning att jämföra med Lennart Bergelin och Borg-epoken i svensk tennis. Båda startade i ett absolut bottenläge. För svensk tennis och svenskt skidskytte kunde  det bara gå på ett håll, uppåt.

Pichler  hade varit med i en bejublad framgångsperiod i svenskt skidskytte, dock inte utan komplikationer, ”Labbe” hade egna erfarenheter från de stora sammanhangen men begränsad tränarerfarenhet att falla tillbaka på.

Båda var högst udda personligheter med en vilja av järn att åstadkomma något stort. Det gällde bara, att ha adepter, som var beredda att underkasta sig de hårda villkor som gäller för att nä framgång på yppersta nivå.

Bergelin myntade det föga poetiska ”In i skiten”. Det fanns inga genvägar, man måste in i det jobbigaste, det värsta för att komma ut på andra sidan som segrare. Pichler är uppenbarligen inte av annan uppfattning.

Bergelin klarade det med Björn Borg för ungefär 40 år sedan och i den tidens anda. Pichler gör det idag och för andra gången i ett helt annat samhällsklimat med ett helt gäng unga talanger i den i Sverige smala sporten skidskytte. Storartat!

Är det en Pichler eller Bergelin svensk tennis behöver för att komma tillbaka?