Rysningar av obehag

”Bara tanken ger säkert rysningar av obehag hos Växjö TS mångårige ordförande Åke Magnusson och de andra ledare som genom sina beundransvärda insatser på ideell basis bidrog till att bygga det svenska tennisundret.”

Jonas Arnesen har ventilerat framtiden för svensk tennis förut, men tar upp frågan igen på sin nya blogg. Rubriken är ”Näringslivstoppar planerar bolag med eliten i fokus”.

Jonas brukar ha ordentligt på fötterna, och så är säkert fallet även i detta ämne. Good to Great är ju redan på plats. Mer kommer uppenbarligen att följa.

Givetvis känner man efter ett helt liv i den folkrörelsebaserade idrottens tjänst rysningar av obehag. Vid närmare eftertanke är det emellertid ytterst svårt att inom tennisen undvika den kommersialisering som i olika former redan drabbat många idrotter. Dags att kapitulera, alltså!

Svensk Elittennis AB – om nu ett bolag av denna typ uppstår – kommer med all sannolikhet att ha obefintligt intresse att göra det inledande grovjobbet, d v s lära ut forehand och backhand från minitennisnivå. Här får man förlita sig på klubbarna och deras lojalitet.

Frågan infinner sig direkt: Hur kommer framtidens klubbar att se ut? Vilka incitament kommer klubbarna att ha för att fostra nya spelare med inriktning mot elit? Kommer det att finnas en verksamhet som den idag men i mer B-betonad form?

Idag tvingas man inse, att det är nästan omöjligt att på klubbnivå bedriva elitsatsning på steget över juniorstadiet. I en ideellt baserad organisation skulle det självfallet kännas bättre att lämna över satsande ungdomar till en förbundsledd fortsättning, d v s inom familjen, än till ett kommersiellt bolag.

Dessvärre är Förbundet, som nämnts tidigare i denna blogg, redan i till synes ointagligt ekonomiskt underläge i kampen mot Good to Great. Tillkommande penningstarka intressenter på den kommersiella sidan förbättrar förstås inte läget.

Mycket var bättre förr…

Annonser

4 Responses to Rysningar av obehag

  1. Peter H skriver:

    Även om förbundet haft obegränsat med sponsorintäkter hade inte Sverige blivit någon världsnation trots allt. Svenska juniorer tränar helt enkelt fel samtidigt som de med störst förutsättningar att lyckas tidigt väljer en annan idrott. Det är som att kasta pengarna i sjön just nu att stödja Svensk Tennis. De få guldkorn som finns ute i landet är inte framvaskade med hjälp av förbund, region eller vanlig klubbverksamhet, utan av olika projekt skapade av enstaka tränare tillsammans med galna föräldrar med god likviditet och stor entreprenörsanda. Detta kommer ge Sverige en och annan duktig spelare inom några år, men inte ge Sverige benämningen ledande tennisnation. Samtliga högt rankade spelare på ATP och WTA touren har något gemensamt. De har i tidig ålder tränat väldigt många timmar tennis och på rätt saker. Detta kom förbundet på 2009 när Johan Sjögren & Co startade sportblocket, vilket var ett dokument som beskrev hur de bästa i världen tränat för att bli riktigt bra. Tyvärr har riksidrottsförbundet med Karin Mattsson Weijber i täten förbjudit tidig elitsatsning och uppmanat Svensk Tennis att ta bort sportblocket som riktlinje till att kunna bli riktigt bra. Nu har vi därför ett antal ungdomar som älskar tennis och som har drömmar att bli tennisproffs, men tyvärr har inte Svensk Tennis möjlighet att hjälpa dessa då det endast är breddidrott som gäller upp till sen junioråldern. Det är därför privata initiativ tas av föräldrar, tränare och företag att genom individuella projekt kunna ge de juniorer som vill försöka uppfylla sina drömmar chansen att göra det. Jag blev dock glad när jag läste intervjun på tennis.se med Truls Höyeraal – ny klubbchef på SALK. Han vågade belysa problemet jag nämner och det känns som om SALK kanske vågar göra de förändringar som fler klubbar borde göra. Det är absolut inte fult med barn som tränar väldigt mycket och på rätt saker för att försöka bli så bra som möjligt, så länge alla barn får vara med och träna på sina villkor. Skulle Svensk Tennis acceptera detta kanske talangerna stannar i klubbarna längre och sponsorerna valt Svenska Tennis förbundet istället för Svensk Elittennis AB.

    • Jan-Erik skriver:

      Man förutsätter ju att tennisen följer RF:s rekommendationer för träning/ tidig elitsatsning för barn. I och med att tennisen är medlem i RF gäller det också att man följer rekommendation därifrån. Annars kan ju tennisen begära utträde från RF och köra sitt eget race. Men Peter H du kanske vill att RF ska rätta sig efter vad tennisen tycker och inte tvärtom?
      Det lät lite som så när man läste om SALK:s nye tillträdande klubbchef: Där lät det som att hela svenska skolsystemet skulle anpassa sig efter tennisens villkor. Skolsystem var mossigt och förlegat och borde anpassas till förmån för tennisens villkor.

      • Peter H skriver:

        Följer Svenska Tennisförbundet RF:s rekommendationer vilket de gör med Anders Rydberg på dubbla stolar, så kommer inte förbundet att vara någon bidragande orsak till att Sverige får fram några nya toppspelare inom tennis. Det är precis därför det kommer att skapas nya akademier som sponsorerna väljer istället. Det måste finnas plats för både elit och bredd redan i tidiga åldrar, däremot måste ledarna utbildas så att alla barn får vara med på sina villkor. Förr kunde barn spontanidrotta 2-4 timmar/dygn utan att någon höjde på ögonbrynen. Varför kan inte dessa barn fortsätta med detta under kontrollerande förhållanden (organiserat i klubben) ?
        RF går tyvärr för långt och det är inte så konstigt när man ser vilka som styr och ställer i de ledande positionerna. Tror ni att Zlatan blivit den han är om man redan för 20 år sedan hade infört att man inte fick ha tabeller i ungdomsfotbollen förrän 14 års ålder ?
        Högpresterande vill alltid ha bekräftelse oavsett om det gäller idrott, skola eller något annat. Det är inte fult att vilja vinna och försöka bli så bra som möjligt i något även om du är väldigt ung. Den svenska skolan har blivit en av de sämsta i Europa sedan man tog bort belöningssystemet (betygen)i tidig ålder. Det blir inte uppmuntrande när man fyller 14 år och första gången får betyg, och plötsligt inser att man inte har någon möjlighet att uppnå sina drömmar. Detta kommer även bli den bistra sanningen för alla våra tennis juniorer när de kommer upp i denna åldern. Alla vill vi sitta framför TV’n och heja på Charlotte Kalla och vara en del av Svenska framgången, men om vi även i framtiden vill göra detta måste vi hjälpa våra talanger redan i tidig ålder. I tennisen har vi förmånen att ungdomarna alltid kan träna och spela mot spelare med samma fysiska förutsättningar, vilket gör att vi inte har samma problem med utslagning p g a exempelvis sen pubertet som exempelvis fotboll och ishockey. Rädda Svensk Tennis nu genom rätt träning i tidig ålder !

  2. Ola H skriver:

    Jag kan inte låta bli att bli otroligt förundrad över resonemangen hos de som kommenterar blogginlägget. Kanske är ni tennisföräldrar och då sannolikt i åldern 35-50 år?
    Även om mycket har hänt och mycket ändrats och ser annorlunda ut idag i jämförelse med när ”vi” växte upp så kan man aldrig blunda för ett obestridligt faktum; Man blir bra på det man gör mycket…
    Men tro nu inte att jag rekommenderar mer träning i unga år, nej jag rekommenderar mer spel… Så länge inte tennisjunioren tillåts visa att han/hon har sug efter tennis, inte tar egna initiativ, inte utnyttjar sommarlov, sportlov och höstlov till tennis – ja då behöver du som förälder, klubb, region eller förbund över huvud taget inte bekymra dig över antal träningstimmar, fysupplägg, TE-tävlingar etc.
    Föräldrar – ta ett steg tillbaka, nej ta två förresten!
    Klubbar – sluta ge ”talangerna” (de som vinner mest i unga år) mest och bäst träning. Titta enbart på intresse och låt alla som vill mkt få mycket. Ta makten över juniorernas tävlande.
    Regioner – ordna rena breddläger så många hänger med länge
    Förbund – satsa mindre på vetenskapliga utbildningar och börja diskutera sunt förnuft. Även ni bör titta på ”intresse” och eget driv. Har mkt svårt att förstå att vi skickar 16-åringar på tävlingsresor ut i europa när spelaren inte ännu klarat av (eller fått klara av) att ta tåget mellan Norrköping-Linköping för att spela en match.

    Till sist: Många blir bra i tennis trots tränaren, inte tack vare!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: