Inget blågult tillskott

Challenger – nivån mellan Future och ATP –  är en tävlingsvariant, som jag inte bevistat live förrän det nu är dags i Båstad. Kvalet till komplementet i det allt digrare internationella svenska tävlingsprogrammet genomfördes i helgen på nedre banorna vid Stadion.

Drygt hälften av kvalarna – 10 av 19 – var svenskar. Ingen lyckades dock göra Elias Ymer och fyra svenska wildcards sällskap i huvudturneringen.

Det skall direkt sägas, att konkurrensen var tuff. Toppseedade kinesen Ze Zhang är t ex rankad 166 på ATP-listan. Huvudtävlingen blir alltså svettig för de svenska wildcarden och även för Elias Ymer. Ryssen Evgeny Donskoy, som är högst rankad, ligger på rätt sida om 80.

Intressante collegespelaren Filip Bergevi, en av tre svenska kvalfinalister, mötte sitt öde i form av just Zhang. Åhussonen håller synbarligen jämna steg med flertalet av sina heltidssatsande svenska kolleger. Skåningen luggade Zhang på mellansetet men förmådde trots tidigt break inte hålla greppet i skiljeakten.

Matchbilden var liknande mellan Fred Simonsson – jämnårig med Bergevi – och indiern Gunneswaran. Gamle storspelaren Hasse Simonssons ättelägg har en mycket bred slagrepetoar med tunga grundslag och ett nätspel, som gav nästan hundraprocentig utdelning. Men precis som i Bergevis match var det motståndarens vassare mentala styrka och erfarenhet, som fällde avgörandet, när det drog ihop sig till skiljeset  i en kubbning, där svensken långt om länge förde befälet.
– – – – –
19 kvalare i ett fält som rymmer 32 väcker frågor. Fler svenska är knappast aktuella utan snarare, som ”Fıdde” Rosengren menar, aktualiseras tanken att krympa kvalformatet precis som man har gjort på ATP-touren. Enligt ”Fidde” är bilden av kvallottningen i många challengertävlingar likadan som den i Båstad.

Annonser

One Response to Inget blågult tillskott

  1. Mats N skriver:

    Sverige har 28 spelare med ATP-ranking men flera kan knappast anses vara heltidsproffs eller spelare som satsar helhjärtat på sin sport…

    Visst fattas det några namn som borde fyllt upp kvalet. Viss skulle några hungriga juniorer kunnat fylla på, men…

    Det sorgliga är att vi inte har fler spelare som kan hävda sig och frågan bör istället ställas så här: Om det finns personer och företag som vill gå in med dessa summor som challengertävlingarna och ITF-tävlingarna kostar – är det rätt medicin? Är det verkligen så att internationella tävlingar gör störst nytta i svensk tennis just nu? Tillåt mig tvivla!

    Nej, kanske skulle man på central nivå även ta fokus på klubbverksamhet, bredden i svensk tennis och det som händer på golvet istället för det som kanske är roligare och glassigare att tala om men som egentligen kan diskuteras först när det kommer fram talanger. Jag menar inte att de helt saknas men det är heller inte så ljust för närvarande som vissa gör gällande.

    Vi kan på onsdag kväll stå utan svensk representation på nedre banorna vad gäller singelspel. Vi har idag 1-2 spelare som är i ”behov” av Challengers på hemmaplan. Övriga visade med eftertryck i kvalet att steget är långt.

    Hoppet tändes i Jönköpings Challenger med tre svenskar i kvartsfinal men varken Arvidsson eller Rosenholm har surfat på den vågen. Hade de gjort det med fler internationella tävlingar på hemmaplan – eller är de inte bättre? Framtiden ger svaret om det inte redan är här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: