En bortglömd tenniskung

31 juli, 2017

Tennislitteratur på svenska utges inte särskilt frekvent. Boken här bredvid med den underfundiga titeln lämnade trycket obemärkt 2016.

Vännen och bokälskaren Rickard Kjellberg fyndade ett exemplar på bokhandeln i Båstad, vilket jag fått ta del av.

Alstret är en postum utgåva av anteckningar skrivna av Ingvar Garell (1901 – 1979), en av förgrundsfigurerna i svensk tennis från tidigt 20-tal. Garell var elitspelare, styrelseledamot i KLTK och även tennisskribent i Dagens Nyheter.

Ett rikhaltigt bildmaterial kompletterar texterna. Originellt är att boken är tvåspråkig. Förklaringen är Gustaf VI Adolfs nära kontakter med England.

Kung Gustaf V:s banbrytande betydelse för svensk tennis är välbekant. Den skildrades bl a ingående i ”När vi var bäst”, författad av Mats Holm och Ulf Roosvald 2014. Verket är bland det mest läsvärda, som skrivits om svensk tennis i modern tid.

Ingvar Garells anteckningar redovisar  kung Gustaf VI Adolfs engagemang för tennis och andra bollspel, ett intresse, som torde vara tämligen okänt utanför Kungliga tennishallens väggar. Majestätet var ordförande och hedersordförande i KLTK i mer än 60 års tid. På banan var han flitig och enligt många ögonvittnen betydligt spelstarkare än sin i tenniskretsar långt mer kände pappa.

Bokens innehåll förtjänar uppmärksamhet i breda tenniskretsar.

Annonser

Följ ”Fiddes” uppmaning!

28 juli, 2017

Det fanns en tid, då klubbmästerskap – precis som ”Fidde” Rosengren så klockrent uttrycker det i videosnutten ovan – var ett prioriterat inslag i de flesta  tennisklubbars verksamhet. Det var självklart, att alla klubbens spelare, gammal som ung, ställde upp i lämpliga klasser. I Strandbjörket var det år efter år välfyllt på och kring banorna de två sista utomhusveckorna.

Idag är det annorlunda. De flesta klubbar arrangerar fortfarande klubbmästerskap, dessvärre ofta med mycket tunna deltagarfält. Två lysande undantag, Näsbypark och Lidingö, har uppmärksammats bl a på tennis.se och på denna blogg.

Växjömästerskapet, vårt öppna klubbmästerskap, har visat samma nedåtgående tendens under en lång följd av år. VTS-styrelsen har beslutat göra en kraftansträngning i syfte att lyfta Växjömästerskapet från i år.

Åtgärder har vidtagits för att stimulera till så brett deltagande som möjligt. Bl.a har vi engagerat ELVAN Pizzeria & Salladsbar som sponsor.

Alltså, välkomna med anmälningar, inte bara VTS-are utan alla som spelar tennis i Växjöregionen. Menyn med klasser har något för alla kategorier av spelare. Inbjudan återfinns här.


Notabla siffror

26 juli, 2017

Anmälningstiden för Glimstedt Open, vår Sommartoutävling, gick ut igår. Några intressanta noteringar finns anledning att göra.

Fler damer än herrar är anmälda. 83 på spinnsidan är 11 mer än antalet herrar. I licensregistret dominerar herrarna klart. Även om det säkert finns förklaringar, är siffrorna anmärkningsvärda och glädjande.

VTS gick tidigt i bräschen för att sudda bort könsrelaterade skillnader i dessa sammanhang. Sedan många år är våra tourtävlingar likvärdiga vad gäller såväl tävlingsformat som prispengar. Så är långt ifrån fallet överallt men högst befogat mot bakgrund av siffrorna ovan.

80-talet anmälningar i klasser, som kan ta emot 52, är imponerande siffror. All erfarenhet säger emellertid att, då det är sign in på måndag, en hel del frånfälle kommer att noteras. Men det är en annan historia.

Väl mött i Strandbjörket tisdag – fredag!


Akademi, ett diffust begrepp inom idrotten

21 juli, 2017

akademi (grekiska Akadēʹmeia)högre läroanstalt eller lärt samfund.

Sällan har en i idrotten inlånad term misshandlats så, som fallet är med begreppet akademi. Benämningen förekommer inom de flesta idrotter och på vitt skilda nivåer. Endast i undantagsfall är definitionen ovan, som är hämtad ur NE, uppfylld.

I dagarna har tennisen tillförts ytterligare en verksamhet av karaktären akademi. I ett uppmärksammat pressmeddelande från Fair Play TK står det bl a så här:

”Idag lanseras Swedish Tennis Academy, ett tennisprogram för elitsatsande spelare från elva år och uppåt”.

Bortsett från semantiska subtiliteter är Malmöinitiativet lovvärt. Att denna typ av satsningar görs på klubbnivå och inte av kommersiella intressenter, är angeläget för svensk tennis.

Fair Play visar åter starka muskler. Namn som Isak Arvidsson, Filip Bergevi och Dragos Madaras borgar dessutom för att man lever upp till begreppet akademi. Robin Borg – ett oskrivet blad i sammanhanget – som ledare för verksamheten kan bli ett lyckokast.

Däremot finns anledning att resa tveksamhet, inte bara språklig sådan, till att Swedish Tennis Academy också vänder sig till ”elitsatsande spelare från elva år och uppåt”. Här sticker Fair Play ut hakan ordentligt.

Elitsatsning inom barnidrott är ju ett eldfängt ämne. Kritiska synpunkter kan komma från nära håll. I Malmö finns fotbollsprofessorn Torbjörn Peterson, som är en mycket bestämd motståndare till gallring och specialisering i unga år,


En gång till och ännu värre…

18 juli, 2017

Inom loppet av drygt en vecka händer det igen och om möjligt ännu grövre. I båda fallen är det unga svenska spelare, som står för eländet.

Mikael Ymer, det stora framtidshoppet i svensk tennis, tackar för sitt wild card till Swedish Open genom att bete sig som en snorunge av värsta slaget på Båstads centercourt. Det är pinsamt för svensk tennis, att både den vi tror mest på och den bäste 18-åringen agerar på detta fullständigt oacceptabla sätt och till yttermera visso gör det vid sämsta tänkbara tillfälle.

Den talangfulle västgöten hade kalasförutsättningar att ta Båstadpubliken till sitt hjärta. Snacka om att spela bort sina kort, i detta fall ett vilt sådant.

Mikael Ymer borde vara ett föredöme för alla unga svenska tennisspelare. Efter det som hände igår har Mikael och hans omgivning mycket att jobba på för att leva upp till den rollen. I väntan på att så förhoppningsvis sker, finns ju ett globalt föredöme av yppersta klass – Roger Federer.
– – – – –
Jag vill klargöra, att jag tyvärr inte bevittnade Mikael Ymers ”uppvisning” på plats. Omständigheter gör, att jag i år tvingas bryta en mer än 50-årig oavbruten svit av Swedish Open-veckor. Uppenbarligen belastas Ymers minuskonto mot Laaksonen med mycket mer än det videoklippet visar.


Tvära kast

14 juli, 2017

I samband med Challengertävlingen i Båstad har all svensk uppmärksamhet med rätta varit riktad på bröderna Ymer. Lillebror Mikael hamnar i det absoluta rampljuset efter det strålande sätt han förvaltat sitt wild card på.

Spekulationerna kring brödernas plötsliga resultatmässiga förvandling efter ett mediokert första halvår är förstås i full gång. Bland många förklaringar är en högst uppenbar.

Efter en längre tid med pappa som vikarierande – får man hoppas – coach har Skarasönerna i Båstad varsitt världsnamn  vid sin sida. Mikael vägleds av Peter Lundgren, och Elias har haft Robin Söderling vid bankanten.

Peter Lundgren är ju en av ett stort antal svenska f d ATP-spelare, som gjort sig ett aktat tränarnamn internationellt. Robin har inte etablerat sig i tränarskrået men har självklart massor av egen erfarenhet att dela med sig av till Elias.

Det mest intressanta i sammanhanget är förstås om en fortsättning följer efter Båstad. Välinformerade Tennisportalen.se har en intervju med en närmast lyrisk Peter Lundgren efter semifinalförlusten. Där avslöjas, att ett deltidssamarbete är under planering.

Fortsättningen för konstellationen Ymer – Söderling verkar däremot mer oklar. Ambitiösa Tennisportalen har inte lyckats få fram några besked. Däremot finns en alldeles färsk TT-intervju med Robin bl a i Expressen, vilken ger viss vägledning.
– – – – –
Intressant i sammanhanget är, att TT refererar till Tennisportalen.se, då det gäller källan till bröderna Ymer och tränarfrågan. Själv har jag inte märkt ett knyst i andra etablerade media. Sträck på er, Tennisportalen!


Sensationsman med stort register

11 juli, 2017

Rafael Nadal var efter sin formidabla grussäsong en av huvudfavoriterna till titeln på gräset i Wimbledon. Att han föll bort redan i åttondelen var en jätteknall, och att det inträffade mot en 34-åring, som harvat på touren sedan 2001, var än mer uppseendeväckande.

Gilles Muller från lilleputlandet Luxemburg – ett habilt namn bland många för de flesta tennisintresserade – agerade med en trygghet gastkramningen igenom, som vore det vardagsmat att ta sig an de största världsnamnen. Han underströk dessutom tydligt, att gräs är ett favoritunderlag.

Den vassa serven bet förträffligt och följdes ofta upp med skickligt volleyspel. Luxemburgarens slagrepetoar är bredare än de flestas på touren. Vidare var det uppenbart, att Nadals manöverutrymme begränsades påtagligt av att ha en vänsterhänt motståndare.

Muller imponerade därutöver bl a genom att efter att ha tappat 2-0-överläge i set ha både huvud och fysik att stå pall i den infernaliska skiljeakten. Inte ens ett dubbelfel och en misslyckad stoppboll vid 6 lika rubbade hans  imponerande fokusering. Luxemburgarens värdiga sätt att reagera, då triumfen var ett faktum, underströk hans storhet som idrottsman.

Tack för mer än fyra och en halv timmes tennisdrama av yppersta klass!
– – – – –
Om man slår på Luxemburg och idrott i Wikipedia, nämns 2 (!) namn, utförsåkaren Marc Girardelli och OS-vinnare på 1500 m 1952, Joseph Barthel. Komplettering med Gilles Muller är på sin plats.