Super tuesday med förhinder

12 juli, 2016

”Super tuesday” var rubriken i Swedish Opens dagsprogram. Anspelningen var förstås att i fyra av de fem matcher, som var uppsatta på centercourten i Båstad, var svenskar inblandade.

Resultatmässigt blev det dock inte så mycket ”super” ur blågul synvinkel. Den enda vinsten kom, där den var säkrad, kompisuppgörelsen mellan wild carden Carl Söderlund och Fred Simonsson.

Övriga tre svenskar, Elias Ymer, Christian Lindell och Isak Arvidsson (igår) har gjort sitt i årets Swedish Open redan i inledningsrundan. Lindell gladde i kvalet men kom till korta mot bollbegåvade portugisen Gastau Elias. Efter att ha blivit helt utspelad i första set och svårt underläge i det andra jobbade svensken bra, kom in i matchen och fick till lite spänning innan den allroundkunnige portugisen avgjorde.

Att Elias Ymer inte förmådde oroa garvade spanjoren Albert Montanes var en besvikelse. Visst är spanjoren – 36 år på nacken – med en framgångsrik karriär bakom sig fortfarande en kompetent spelare. Men nog trodde och hoppades man, att Elias skulle ge honom en rejäl fight med möjligheter till avancemang. Så blev dessvärre inte fallet..

Elias har i intervjuer framhållit, att han gillar att spela i Sverige. Insatserna i förra veckans Challenger, framför allt, och den idag bär inte syn för sägen. Är trycket, förväntningarna och uppmärksamheten på honom för stort? Är självförtroendet tilltufsat?

Carl Söderlunds Båstadsommar är däremot rena lyckoruset. Den sensationella framgången i challengern förra veckan följdes nu upp av avancemang till andra omgången i Swedish Open. Men det satt hårt åt. Opponenten Fred Simonsson tvingade fram ett tiebreakavgörande i tredje set.


Stolt historia (23)

21 mars, 2012

Det var julaftonstämning i Strandbjörkshallen den gångna helgen. Mats Wilander gästade oss i nästan två hela dagar. Nostalgivågorna gick och går fortfarande höga i ett gammalt tennishjärta, som har varit med hela vägen.
Alla som möter Mats i ”Game Set Mats” på Eurosport får med all rätt intryck av en världsman, som har en enorm passion för tennis, som kan tennis ur precis alla aspekter och som formulerar sig klokt och oklanderligt i alla lägen. Jag vill påstå, att Mats är obestridlig expertkommentatorsetta alla sportkategorier.
För oss som följt Mats alltsedan han som 10-åring kom in till Växjö från Torpsbruk och sopade banan med konkurrenterna i 12-års-DM har resan varit hisnande. Den lille stortalangen talade inledningsvis eftertryckligt genom sitt agerande på banan. I övrigt var han lika klädsamt som ödmjukt tillbakadragen.
Jens Linds Stopptid i SvT fångar svensk idrottshistoria på ett fantastiskt sätt. Det här inslaget är från det enda Junior-EM, som spelats i Sverige, närmare bestämt i Båstad 1979. Många VTS-are var på plats och fick uppleva den dittills största bedriften i klubbens historia, när Mats, ett år ung i 16-årsklassen, finalbesegrade fransmannen Henri Leconte. Det var mycket stort.
Mediaträning var inte uppfunnet vid den här tiden. Den 15-årige Mats, som tidigare knappast varit något önskeobjekt för sportjournalistkåren, hade redan då lärt sig mycket. Segerintervjun med  numera legendariske Tommy Engstrand  är underbar. Klokheten, spelförståelsen, analysförmågan och ödmjukheten hade han med sig från början, den blivande sjufaldige grand slam-vinnaren.
– – – – – – – – – – – –
JEM 1979 har tidigare avhandlats under rubriken Stolt historia, men ur en mer allmän synvinkel.


Stolt historia (8)

21 december, 2010

Året är 1981 och Växjö TS har kvalificerat sig till Lag-SM-slutspelet, som går i Hultsfred av alla ställen. Vinst i finalen mot Ullevi TK med bl a Anders Järryd och Johan Sjögren var historisk och betydde det första SM-guldet i klubbens historia.
Laget gick, som ni ser på bilden, inte av för hackor. Mats Wilander, Janne Gunnarsson och Calle Hageskog var en trio med mycket hög spelkapacitet. På den tiden var spelformatet 3 singlar och 1 dubbel. I den stående raden flankeras Calle av skrivaren av denna blogg och ”Askan”.
Det unga sittande gänget, Per Welin, Peter Hedenfalk, Per Magnusson, Johan Jonsson, Magnus Jonsson, Pia Hedenfalk och Robert Martinsson – idel kända VTS-efternamn – ingick i den supporterresa, som anordnades till Hultsfred med ”Kåcke” som chaffis.


Skilda vägar

12 december, 2010

KLTK är en mycket värdig vinnare av Elitserieguldet. Spelargarnityret i klubben är imponerande och ”eget”. Den anrika Stocckholmsklubben skulle kunna mönstra även ett B-lag på elitserienivå.
Jonas Arnesen skriver bl a så här i SvD efter andra finalen:

Trions frånvaro från SM-finalens andra match visar att de svenska klubbarna måste erbjuda sina spelare bättre ekonomiska villkor för att serien ska bli ännu attraktivare.

Jonas syftar på Fair Plays avsaknad av Frederik Nielsen, Filip Prpic och i första finalen inhoppande Dominik Hrbaty. Frågan inställer sig: Vad vill vi egentligen med elitserien?
Varje klubb har givetvis, utifrån sina värderingar, sitt eget svar på frågan. Men oavsett ställningstagande kommer man inte ifrån att sätta in elitserien i det krisperspektiv som råder, när det gäller återväxten i svensk topptennis.
Att återta den förlorade positionen som ledande tennisnation är ett långtidsprojekt. Elitserien – och även div. 1 – är utmärkta instrument i denna hantering. Lagspel i serieform är en perfekt skolning för framtidens DC-spelare.
Att gör elitserien mer attraktiv är självfallet angeläget. Gör man det bäst på KLTK:s vis med ”egna” spelare, som medverkar fullt ut, eller är Fair Plays modell med avdankade världsspelaren Hrbaty inkastad enbart i ena finalmatchen och en annan – för de allra flesta helt okänd – slovak i den andra?
För mig är svaret solklart. Elitserien måste i första hand vara en angelägenhet för våra svenska spelare. Att den sympatiske Frederik med hemvist på andra sidan bron hoppar in i FPTK-laget är förstås naturligt. Men att spela med inhemska spelare är förvisso angelägnare för svensk tennis än att sporadiskt kasta in ”främmande fåglar” för att till varje pris ta hem SM-guld.
Inom VTS funderar vi för tillfället, efter en överraskande stark elitserie, just på det Jonas skriver. Vi vill skapa bättre ekonomiska resurser för våra elitseriespelare. Det handlar emellertid inte om att köpa in spelare och pekuniärt övertrumfa andra ligor, utan om att öka resurserna för de egna spelarnas tennisutveckling.


Stolt historia (7)

10 december, 2010

Läs detta dokument och försök sätta in det i sitt historiska sammanhang. Året är alltså 1956. Kvartersklubben IK Skytten hade bildats 5 år tidigare av ett gäng 8-13 åringar (!) på Söder i Växjö och hade till skillnad från många andra liknande klubbildningar, som mestadels var dagsländor, överlevt.
Bordtennis, fotboll och bandy stod inledningsvis på programmet. 1954 började man med tennis och gjorde det i Växjö TK. VTK var en typisk klubb av sin tid, d v s överklass- och vita sporten-präglad. Det unga gänget kände sig inte alls komfortabelt i denna miljö och menade att juniorverksamheten i klubben hade stora brister.
Sagt och gjort, man bestämde sig för revolt och bildade tennissektion i sin egen klubb. Killarna hade alltså nu blivit 13-18 år.
Historien blir inte sämre om den kompletteras med hur kuppen i själva verket genomfördes. VTK höll, på ståndsmässigt vis, årsmöte på Nöbbeled Värdshus som låg i närheten av Huseby. Bussresa ordnades från Linjebuss på Kungsgatan 1. Många ögonbryn höjden, när hela Skyttengänget utom en sjuk Kurt Magnusson steg ombord i den bista februarikvällen. Det hade kommit katter bland hermelinerna.
Förvåningen blev inte mindre, när Jan Rejler läste upp och överlämnade utträdesskrivelsen. Olyckskorpar kraxade förstås och en och annan vädjan om att ompröva beslutet förekom. Men det var aldrig snack om att ändra på det väl genomtänkta beslutet.
Sagt och gjort alltså. Vi bidrog förstås knappast till att höja stämningen under fortsättningen av kvällen, som förlöpte med mat och underhålning.
Bussresan hem var alltså början på ett helt nytt – och vill jag påstå – helt avgörande avsnitt i Växjötennisens utveckling. Det unga Skyttengänget gick nöjda och stärkta ut i vinterkylan. Fortsättning följde på en idrottslig sannsaga på allra högsta nivå, som borde dokumenteras på ett mer genomgripande sätt än det här.


Märkligt påhopp

24 november, 2010

Smålandspostens sportavdelning och alldeles speciellt chefen Dan Magnusson risas ordentligt på Lobbyn i dagens tidning i en debattartikel signerad Bengt Eriksson. Ämnet är könsmässig obalans i textbevakning och fotoval. Denne Eriksson har tidigare ondgjort sig i samma ämne.
Eriksson hade grottat ner sig i måndagens tidning, där det tydligen råkade bli väldigt mansdominerat. Jag tycker att Dan Magnusson svarar mycket sakligt och balanserat. Han nämner bl a att balansen var en helt annan i tisdagens tidning.
Själv bidrog jag i tisdagstidningen med text och ett foto av Làszlò Illès rörande RM-tennisen, som spelats i Strandbjörkshallen. På bilden återfanns finalisterna i flickornas 12-årsklass, Frida Ejderstedt och Adna Sofradzija, ett självklart bildval, eftersom Frida stod för den bästa länsprestationen i tävlingen. Hade någon av pojkarna lyckats bäst, hade det varit lika givet att han hade hamnat på bild. Även texten hade kantring åt tjejhållet, eftersom Kajsa Rinaldo-Persson också gjorde mycket väl ifrån sig.
Svårare än så är det nog inte i de flesta fall. Jag tror inte för ett ögonblick att vare sig Dan Magnusson eller någon av hans medarbetare ägnar sig åt könsmässig favorisering. Blotta tanken luktar ordentligt lågvattenmärke.


Ännu en som tycker som vi

30 september, 2010

Jag har förmånen att ingå i en grupp, som skall komma med förslag till förändringar av Elitserien. Gruppen träffades igår i ett konstruktivt möte i trivsamma Ullevi Tennishall i Göteborg.
Jag skall inte föregå vad gruppen kom fram till i inväntan på offentliggörande via tävlingschefen Henrik Odervall. Klubbarna skall säga sitt på möte med intresseföreningen Svensk Elittennis i samband med Stockholm Open.
Vid ett möte som detta ventileras förstås, vid sidan om själva agendan, massor av synpunkter i största allmänhet. En i gruppen är P O Lindqvist, synnerligen erfaren tränare och coach i regerande lagmästarna SALK. P O halkade in på ämnet ”Maxibollar” i 10-årsklasser. Sågningen av den från förbundshåll omhuldade nyordningen var skoningslös.
Det känns alltid skönt, när man märker att vi i VTS inte är totalisolerade i vissa frågor.
Man kunde också notera att vi och den stridbare SALK-tränaren – under juniortiden en av Mats Wilanders tuffaste konkurrenter – var mycket nära varandra i meningsutbytet kring elitserien.


Festen är över

28 september, 2010

Visst var det mäktigt. Mats´ besök nummer två på hemmaplan inom loppet av en vecka kulminerade i dagens träningspass med Stefan. Det är inte varje dag som två före detta världsettor med totalt 13 Grand Slam-titlar och 67 ATP-titlar på meritlistan står på samma bana i en svensk tennishall.
Det som den lilla nördiga skaran på läktaren bjöds på var rena julafton. Imponerande är bara förnamnet på det spel, som presterades av dessa två vältrimmade 40-plussare, alltifrån inbollningen till det avslutande matchtiebreaket.
Robin skulle nog ha kunnat ha vilat mot Italien med Stefan och Mats på singlarna. Nåja, bäst av fem har respekt med sig.
Hur som helst, tack för strålande tennisunderhållning, Mats och Stefan och tack Mats för träningspassen med våra juniorer. Även där visar du vilken stor människa, inspiratör och outtröttlig förkämpe för tennisen du är.
Festen är över för den här gången. Välkommen tillbaka Mats, gärna med kortare tidsintervall än senast!


Vad utmärker en bra klubb?

27 september, 2010

Klubbarna har i debatten kring krissituationen i svensk tennis – det avgrundsdjupa gapet bakom Robin Söderling – ofta fått kritik för  att ha för låg ambitionsnivå. Uttalad elitsatsning saknas, menas det.
Vad är då en bra klubbverksamhet i en medelstor eller stor klubb? ”Fidde” var på tränarmötet idag på gränsen till lyrisk, när han förmedlade sina intryck från helgens aktiviteter i hallen. ”Fidde” hade kunnat ta del av en utsökt blandning av organiserade verksamheter i form av seriespel, Esyluxligan och tennisskola, mixade med spontanspel småjuniorer – föräldrar, lite äldre juniorer mot varandra och givetvis motionärsspel, ofta hellre än bra. Precis så vill vi ha komplementet till den organiserade träningen mitt i veckan.
Inom VTS är vi stolta över att kunna erbjuda alla dessa aktivitetsformer under de flesta veckoslut, ett utbud som nu har ökat genom den ”nya A-hallen”. Vi är också övertygade om att denna miljö är bästa tänkbara grogrund för den som har förutsättningar och vilja att nå ut i den stora tennisvärlden.
En efterfrågad och tillgänglig verksamhet, kompetenta och viljestarka tränare, en tenniskunnig styrelse och en inarbetad tenniskultur är bästa grogrund för en välmående tennisklubb. Jag vågar påstå att vi besitter dessa förutsättningar i VTS.
Tennisförbundet presenterar genom sportchefen kriterier för nationell och internationell junior- och seniorelit. Inom VTS litar vi fullt och fast på den erfarehet och det kunnande som finns hos ”Fidde” och våra övriga tränare. Vi är inte världsmästare på kriterier och visioner men garanterar en järnvilja att hjälpa den som visar att han eller hon har möjligheter att hävda sig inom den professionella tennisvärlden.


Enstämmigt

25 september, 2010

Det har gått en vecka sedan ”Här är ditt liv” med Mats Wilander. Reaktionerna man mött i Strandbjörkshallen och per telefon har varit många och enstämmiga. Programmet i stort har sågats och det totala utelämnandet av VTS-tiden har i många fall upprört.
”Maggan” Sterner, född Thelin, tittade tillsammans med maken Rolf och systern ”Tina” in i hallen i eftermiddags på genomresa efter att ha firat storasyster Ulrika i Kalmar. ”Maggan”, som kunde vara temperamentsfull på banan, visade den allra starkaste reaktionen hittills och var helt uppriven, när Oldsbergprogrammet kom på tal i en annars mycket trevlig pratstund i nostalgins tecken. Rolf och ”Tina” reagerade på ungefär samma sätt.
Nästan på ”Maggan”-nivå var Håkan Davidsons vrede. Håkan har låtit sin besvikelse få utlopp genom att gå runt och fotodokumentera allt som finns om Mats i hallen och skickat till ”Här är ditt liv”-redaktionen i Göteborg för begrundan…
Detta är bara två exempel ur en lång rad reaktioner. Därmed nog sagt om ”Här är ditt liv”.
– – – – – – – – – –
För dagens VTS-generation, lite tennis- och idrottshistoria: Familjen Thelin är legendarisk inom Växjötennisen. ”Maggan”, jämnårig med broder Kurt, var i Smålandstopp på damsidan. Pappa Rurik var duktig spelare och hängiven tennisentusiast. Faster Marianne, gift med guldolympiern Torsten Ullman, var flerfaldig Smålandsmästarinna och dessutom frejdig biltävlingsförare.


Det artar sig

23 september, 2010

Andra rundan av Esyluxligan såg betydligt bättre ut än den första vad gäller följaprogrammetdisciplinen. Farhågorna från startrundan kom dessbättre på skam.
Av 44 matcher i tisdags-/onsdagsavdelningen genomfördes 40. De som inte blev  spelade hade goda skäl för att skjuta upp. Låt oss hoppas på lika god fortsättning i detta avseende.
Bytet av det gamla gruppspelet mot Esyluxligan är tveklöst ett lyckokast, inte minst för våra juniorer. Aldrig tidigare har vi haft ett motsvarande upplägg för t ex 10-12-åringar – ja 8-årslöftena Adam och Viljam är också med. Två tränarledda tillfällen i veckan har av många kompletterats med Esyluxligan, som tillför ett och i vissa fall två tillfällen i veckan med tufft matchspel. Att, förutom att slåss med jämnåriga rivaler, dessutom få möjlighet att mäta sig med vuxna rävar är oslagbart.
Förhoppningsvis sätter de vuxna värde på att få matcha våra ungdomar. Från den gamla goda tiden har vi fortfarande en och annan som stolt kan skryta med att ha plusstatistik på Mats Wilander. Kanske någon i framtiden lika stolt poängterar att han i Esyluxligan har slagit NN, som etablerat sig på ATP- eller WTA-touren.
Till detta kan läggas att omläggningen från gruppspel till Esyluxligan tillsammans med ”Nya A-hallen” har öppnat för ökade möjligheter att ströboka på veckoslut och lov. Med andra ord, i VTS finns inga hinder för de juniorer, som vill bli bra i tennis.


Mats på besök

21 september, 2010

Kan det bli mer högtidsdag än när Mats Wilander kommer in i Strandbjörkshallen. Idag hände det, nästan två år sedan senast det begav sig.
Mats passade på – på väg mellan ”Här är ditt liv”-programmet i Göteborg och en förestående uppvisningsmatch i Bukarest – att stanna till och i all anspråkslöshet köra ett träningspass i hallen med gamle polaren ”Tobbe” Thestrup. Man kunde snabbt konstatera att det var inget fel på teknik, träff eller tempo hos vare sig Mats eller ”Tobbe”. Massor av minnen poppar upp…
Men det mest intressanta var, när ”Fidde” rapporterade om eftersnacket i omklädningsrummet. Mats visade än en gång sin storhet som människa och VTS-are. Jag hoppas det kommer att finnas anledning att återkomma i ärendet.


Fragment av ditt liv

19 september, 2010

Visst var förväntningarna lite extra spända, när det var dags för Mats Wilander att kidnappas i ”Här är ditt liv”. Vissa hintar pekade på att det skulle bli igår.
Det som sägs här är inte ”surt sa räven” utan snarare ett kallt konstaterande. Mats personligen är ju helt suverän i massmedia oavsett om det är ”Här är ditt liv” eller t ex ”Game set Mats” på Eurosport. Men mitt intryck av lördagens program blev snarare ”Fragment av ditt liv” än det som programrubriken indikerar.

*Att helt hoppa över hela tiden mellan Torpsbruk och Roland Garros är inget annat än exempel på bedrövligt researcharbete. Ordet ”Växjö” uppfattade jag en enda gång, närmare bestämt när Mats talade om familjens flytt från Torpsbruk in till stan. Utan att förhäva oss vågar vi påstå att Mats´ tid i VTS; klubben, tränarna och inte minst kompisarna/rivalerna var nog så framtidsavgörande. 5-6 år av de mest betydelsefulla i Mats´ utveckling från stortalang till världsetta glömdes bort. Mats hade säkert pratat mycket om den tiden om han bara fått tillfälle.
* Thomas Eklund, som fanns i publiken, beskrevs som chaffisen som gillar Dylan och inget mer. Thomas var i sin roll som juniorlandslagsledare – på den nivån och vid den tiden – lika betydelsefull som ”Jonte” sedan kom att bli i Team SAIB. Varför fick inte Thomas, precis som ”Jonte”, komma fram och snacka med Mats?
* Familjen i form av mamma Karin och bröderna Anders och Ingemar var förstås på plats, men deras och inte minst bortgångne pappa Einars stora betydelse fick inte alls den uppmärksamhet som den förtjänar.

I ärlighetens namn skall sägas att det också fanns många bra inslag i programmet.
* Uppmärksammandet av Torpsbrukseldsjälen Knut Jonasson var välförtjänt.
* ”Jontes” och hela Team SIAB-gängets närvaro var lika självklar som lyckad.
* Sonen Eriks beskrivning av sin svåra sjukdom var gripande.
* Hälsningen från John McEnroe satt som handsken liksom den från Parisdomaren Jacques Dorfmann.

Mats hade den smala lyckan att komma rätt vid varje viktigt tillfälle på vägen i sin karriär:
* Pappa Einars och hans kompisars fixande av banan i Torpsbruk.
* En bra fortsättning i en stark tenniskultur och perfekt omgivning i VTS.
* En juniorlandslagsledare, som visste vad det handlade om, i Thomas Eklund.
* Team SIAB med ”Jonte” som bästa tänkbara härförare, som möjliggjorde fortsättningen ut i världen.


Många aktiviteter ställer till

17 september, 2010

– På lördagar är det hockey…
– Onsdagar tränar Kalle friidrott…
– På tisdagar har  Sara dans och pingis…
– På torsdagar spelar Pelle piano…
I år har det varit värre än någonsin när det gäller Tennisskolans grupper och tider. Det, som i ambitiös anda och med stor omsorg planerats rörande grupper och tider, har i många fall förändrats till oigenkännlighet. Och ännu är säkert inte den sista ändringen gjord.
Visst är det bra att ungarna har många aktiviteter, men ibland frågar man sig om det inte blir för mycket av det goda för 8-9-åringar.
Bilden är en helt annan i tävlings- och rekryteringsgrupperna. Här är man snarare förvånad över hur många som redan har tennis som ett tydligt förstaval eller som redan släppt andra idrottsaktiviteter. På gott och ont…
– – – – – – – – – – – – – –
Verkligheten har hunnit ifatt Andreas Vinciguerra. Italienaren Starraces avrättning av den förre VTS-aren var inte rolig att bevittna.


Minimera ändringarna!

15 september, 2010

Var förväntningarna på Esyluxligan för höga?
Starten igår präglades dessvärre alltför mycket av mungiporna neråt på grund av ett stort antal flyttade matcher. Idag var dessbättre bilden en helt annan. Flertalet av matcherna genomfördes enligt programmet, och på många håll var det härliga fighter, ofta mellan gammal och ung, d v s precs som vi vill ha det.
Givetvis är det ofrånkomligt med ändrade matchtider på grund av oförutsedda omständigheter som skador, sjukdom och jobb som lägger hinder i vägen.  Det ligger dock i alla inblandades intresse att sträva efter att minimera ändringar i det uppgjorda programmet. Med denna ledstjärna för ögonen blir Esyluxligan den fullträff för alla inblandade som vi hoppas.
– – – – – – – – – – – –
Önskemålen om ändrade grupper och tider i tennisskolan tycks inte ha något slut!!!
Tack, Pontus och ”Ludde” för god hjälp i allt stöket.