Varför har det blivit så här?

20 augusti, 2016

• Hans Schmidt, han som skrev alla resultat på tavlan, kom ofta en andra sväng efter Aktuellt.
• Ewy och Gunnar Reinholtz dök som regel upp på kvällskvisten såvida Gunnar inte redan var på plats för match.
• ”Kåckes” mamma Margit kom ut från Värendsgatan 18.
• Förbipasserande som Smp-journalisten Berne Persson kunde stanna cykeln på väg hem efter kvällsjobbet.

På den gamla goda tiden var det folkfest i Strandbjörket långt in på sena kvällstimmarna i månadsskiftet augusti – september. Föremålet för firandet var inget märkvärdigare än Växjömästerskapet, dock länge och väl en tävling av imponerande format.

Lottningsträdet för Herrsingel A såg t ex ut så här 1990.VM2

Ganska intressant startfält, eller hur? Förlorande finalisten är identisk med det årets regerande svenske 18-årsmästare. Som synes höll Per Welin fortfarande Jonas stången. Det var alltså självklart att spela VM oavsett på vilken nivå i karriären man befann sig.

I Strandbjörket fanns bara 4 banor fram till 2003. Dock var alla utrustade med elljus, som ljumma höstkvällar lockade ansenliga åskådarskaror även då timmen blivit sen.

26 spelare i A-klassen övertrumfades av 34 i B-klassen. Här förlorade dagsaktuelle Niclas Jihde i tre set i ena semifinalen mot Calle Pihlblad. Henrik Bravell vann sedan finalen mot Calle.

I herrarnas hela 7 spelare starka 55-årsklass fanns idrottsprofiler som Österyttern Lennart Lönnblad och handbollskanoniären Eskil Richardson. Erik Nilsson finalvann i tre hårda set över Gunnar Reinholtz. I årets tävling fanns 1 spelare anmäld i klassen.

Dagens Växjömästerskap, som börjar på måndag, är dessvärre en spillra av det som var en gång. I skrivande stund är t ex bara två (!) spelare anmälda i Herrsingel A.

Varför har det blivit så här? Det bör finnas all anledning att försöka återuppbygga Växjöämästerskapet, kanske till att börja med inomhusvarianten, som är nedlagd sedan flera år.

 


Till salu

22 september, 2015

Skärmavbild 2015-09-20 kl. 13.19.18Skärmavbild 2015-09-20 kl. 13.12.18I min barndom samlade alla idrottsgalna killar på Alfa-bilder. Det rörde sig om porträtt av allsvenska fobollslirare, instuckna i tablettaskar. Bilderna var eftertraktade, pastillerna däremot allt annat än välsmakande.

Dock visste jag inte att det också fanns något liknande, som hette STF-serie och uppenbarligen med en bredare inriktning. Vid ett besök på auktionssajten tradera.se fann jag till min stora förvåning de båda objekten här ovan. Det går alltså bra att lägga bud på två idag 82-åriga hockeyprofiler, båda med stark anknytning till tennis och VTS-verksamheten.

Nunan med plåsterlappen i pannan tillhör unge VTS-aren Kasper Qvarfordts morfar Sven Linnér. Den idrottsmångsidige Sven verkade i familjeföretaget Linnérs Motorfirma, som under många år var tung VTS-sponsor. Bland mycket annat införskaffade den sanne tennisvännen Sven ett barracudatält, som sattes upp på företagsområdet i Alvesta. Även åtskilliga tennisspelande Växjöbor sökte sig till tältet i Alvesta.

Hans Bergeling har visserligen fått ett e för lite i sitt efternamn på bilden, men vad gör det, när man figurerar i ett så här celebert sammanhang. Hans svingar fortfarande tennisracketen och är bekant för de flesta VTS-are som en under många år oegennyttigt arbetande hustomte på utomhusanläggningen i Strandbjörket. Tyvärr har denna värdefulla gärning upphört i år, dock inte beroende på att orken eller lusten försvunnit.


Nostalgiska vibbar

27 augusti, 2015

Smp30Under sommaren har det varit läge för ett par besök i den gamla ryggåsstugan i Strandbjörket med fika i goda vänners lag. Det var länge sedan sist, och historiens vingslag kändes på flera sätt, när jag hukade mig under dörrposten i entrén.

Klippet här t v är ett utdrag ur referatet i Smp från Växjö TK:s årsmöte 1930. Lägg speciellt märke till den andra meningen.

Kaffestugan fungerade som klubbens ”kansli” från tidigt 20-tal och fram tills Idrottshallen byggdes 1938. De allra första åren hade bokning gjorts i Quidings Bokhandel.

När man kopplar av över en kopp kaffe utanför stugan i strålande sensommarväder, inser man med all önskvärd tydlighet, vilken pärla Strandbjörket är. Panoramat med den välfrekventerade lekavdelningen i förgrunden mot tennisbanorna och över Växjösjön är betagande.
– – – – –
Av kuriosaintresse: Kaférörelsen drevs under många år  på 70-80-talet av Syster Ullas Sjukhem som terapiverksamhet. När Familjen Pahlett lämnade sitt arrende av stugan, var VTS en het intressent att ta över, men så blev inte fallet…


Ett stycke kulturhistoria

10 april, 2015

ShallenVTVNamnlösFör tillfället är jag tämligen nergrottad i gångna tider. En av flera anledningar är förstås, att Växjötennisens Vänner skall gå igång.

En annan reflexion i  backspegeln poppade upp, då Småländska Idrottsminnen, Smålands Idrottshistoriska Sällskaps skrift, landade i brevinkastet. En uttömmande artikel om Idrottshuset i Jönköping, med anledning av att den anrika byggnaden inom kort skall rivas, väckte tankar.

Idrottshuset i Jönköping är bara delvis att jämföra med ungefär jämngamla Idrottshallen i Växjö, nuvarande Strandbjörkshallen. Jönköpingstennisen hade i huvudsak sin hemvist i den intilliggande och sedan många år rivna Tennishallen, den näst äldsta i Sverige. Idrottshuset var främst ett handbollstempel.

I slutet av 30-talet och början av 40-talet byggdes en hel del hallar, rena tennishallar eller idrottshallar, med en eller två banor. Många av dem har skattat åt förgängelsen och ersatts av nybyggen, ofta med sämre geografiskt läge. Få har anpassats för moderna behov.

I Växjö valde vi att i två omgångar bygga om och till den befintliga hallen. Resultatet är en tämligen komplett och väl fungerande anläggning för tennis och diverse andra sporter i ett oslagbart centralt läge. Att nå dit var ingen enkel match, men det är en helt annan historia…

Min fundering är, om det finns så många fler anläggningar av jämförbart format i Sverige, som har gått samma väg. På rak arm kommer jag bara på Borås, där den gamla hallen i vilken Sven Davidson växte upp, är inlänkad i Borås Tenniscenter.

Det finns dock en avgörande skillnad mellan Växjö och Borås. Hos oss är den gamla delen själva hjärtat i anläggningen medan de gamla banorna i Borås är ett mer perifert komplement.

Strandbjörkshallen är inte bara förknippad med tennishistoria på hög nivå. Den är också ett stycke kulturhistoria. ”Kåcke” Jonsson menar att hallen bör vara ett besöksmål nästa gång det ordnas ”Kurturnatt” i Växjö. Bara att hålla med!


Växjötennisens Vänner

8 april, 2015

På senaste årsmötet i VTS deklarerade jag, Kurt och ”Kåcke”, att vi kommer att bilda en sammanslutning med syfte att förmedla kunskap om samt vidmakthålla Växjötennisens stolta och mer än 100-åriga historia. Nu har vi kommit till skott.

VÄXJÖTENNISENS VÄNNER blir namnet. Organisationsformen kommer att vara en ideell förening och således öppen för alla. Vi kommer att inleda med en första sammankomst tisdagen den 28 april. Hämta hem inbjudan via länken!

Vi har listat en rad ämnen, som vi tror kan väcka intresse och/eller återuppliva gamla minnen. Vid öppningstillfället kommer jag att ha ansvaret och rubriken är ”Från Arvid Knöppel till Ture Fridlund”, ett svep över de ungefär 40 första åren med tennis i Växjö.

Tanken så här långt är, att återkomma med inbjudan till träffar två gånger på hösten och två på våren. Varje träff kommer att ha ett speciellt ämne. Fika med tillfälle att ventilera gamla minnen är förstås ett återkommande inslag.

Vi hoppas att, förutom oss tre, kunna engagera andra spelare, ledare, tränare och tennisintresserade, som har betytt mycket för Växjötennisen, som föredragshållare. Vi har ju och har haft DC-kaptener, tränare på ATP-touren, spelare och domare på högsta internationella nivå som har formats i VTS-miljön. På Smp finns en medarbetare som bevakat våra stora världen över. I stan finns Sveriges kanske främste expert på racketsporternas historia.Det känns som att ämnena kan räcka ganska länge…

Välkomna till den första träffen med Växjötennisens Vänner tisdagen den 28 april. Premiären till ära bjuder VTS på fika!

 


Rolf Boberg in memoriam

24 september, 2014

RBEn synnerligen skarpskuren VTS-profil med omisskännligt dalmål som signum har gått vidare. Rolf Boberg har efter en kort tids sjukdom avlidit i en ålder av 72 år.
Perfektionisten Rolf blev, inte minst genom sin breda civila bakgrund och sin obändiga vilja att få saker gjorda, en oerhört betydelsefull länk i VTS-arbetet under den framgångsrika perioden från andra hälften av 80-talet och ungefär ett decennium framåt.
Första kontakten med tennis etablerades ute i Sandsbro, där familjen bodde och där sonen Jesper slog sina första forehands. Jesper kom in i VTS-verksamheten. Rolf och hustru Eva hängde med. Rolf blev snabbt en klippa i VTS-arbetet och fann snart en plats både som idéspruta och som hårt arbetande länk i styrelsen.
Rolf gjorde, förutom att han var den perfekte klubbkassören, skarpa avtryck i de flesta delarna av VTS-arbetet. Två, eller egentligen fyra händelser som har stort utrymme i VTS-historien, bär i hög grad Rolfs prägel.
Rolf var initiativtagare till det första och synnerligen framgångsrika Team Mats Wilander. Han var arkitekten bakom det lyckade upplägget och knöt de betydande sponsorengagemang – utöver huvudsponsorn Mats själv – som bidrog till den lyckade helheten, som förvaltades på ett lyckosamt sätt av våra tränare.
Borg – Wilander och DC-matcherna Sverige – Österrike och Sverige – Sydafrika var tre gigantiska evenemang i Tipshallen. Ett stort antal VTS-are och andra volontärer slet föredömligt, och tillställningarnas eftermälen blev mycket positiva. En av dem, som jobbade allra hårdast och bredast, var mångsidige Rolf.
Rolf och Eva lämnade Växjö efter pensionering för knappt 10-talet år sedan med Kungsbacka som ny bostadsort, bl a i syfte att hamna lite närmare sönerna Jonas och Jesper.
Många VTS-ares tankar i tomhetens men också den stora tacksamhetens stund går till Eva och till Jonas och Jesper med familjer.


Dialektalt

21 september, 2014

”Småländska Idrottsminnen” den skrift, som ges ut av Smålands Idrottshistoriska Sällskap, har i senaste numret en artikel om 85-årsjubilerande Jönköpingsklubben IK Cyrus. Cyrus har inget med tennis att göra – men ändå, långt ut i periferin. En episod dök upp när jag läste om Lars Åke Lagrells moderklubb.
När Smålands Idrottsförbund 100-årsjubilerade 2002 hade märkeskungen Lasse Claar en exponering av delar av sin magnifka klubbmärkessamling i Kalmar. Jag stötte händelsevis på Lasse ett tag efter jublieet. Då berättade han att han alldeles speciellt hade lyft fram tre småländska klubbar utan inbördes ordning:
1. IK Cyrus
2. IK Skytten
3. Brittatorps TK
Oavsett om det är en skröna eller inte, har historien kring Cyrus extra knorr. Jönköpingsklubben sökte inträde i Riksidrottsförbundet som IK Sirius. Problemet var förstås att den klubben redan fanns i Uppsala. Varför det blev Cyrus istället? Jo, Sirius uttalas så på genuin jönköpingska…
IK Skytten fick sin hedersplats av den anledningen, att det är den enda klubb, enligt Lasse, som har gått hela vägen från ungdomsklubb/kvartersgäng i 50-talsanda till översta världstoppen. Kontinuiteten säkrades genom att IK Skytten bytte namn till Växjö TS 1974 samtidigt som Växjö TK gick upp i Växjö TS. Så småningom blev ju Mats Wilander bäst i världen…
Brittatorps TK då? Nej, TK står i det här fallet inte för tennisklubb utan träningsklubb. Enligt Lasse är klubben den enda i landet, som har ”träningsklubb” i sitt namn.
– – – – –
För läsare som inte är från Växjö eller dess närmaste omland: Brittatorp är ett litet samhälle ett par mil nordost om Sigfridsstaden.


Öl och tennis

28 april, 2014

Smålandspostens senaste lördagsbilaga (26 april) hade temat ”Öl” med ”Växjös färgstarka bryggerihistoria” som underrubrik. Var finns kopplingen mellan maltdrycker det som denna blogg brukar handla om, undrar förstås vän av ordning.
Jo, givetvis bryggeridirektören och olympiske guldmedaljören Arvid Knöppel på dåvarande Kristinebergs Bryggeri, mannen som anlade den första tennisbanan i Växjö. Om banan i bryggeriträdgården, som kom till redan före förra sekelskiftet och om dess skapare, har berättats tidigare och kortfattat i denna blogg.
Den gedigna bilageartikeln ”Knöppel – bryggare med bredd” sträcker sig över nästan sex mycket läsvärda sidor – intressanta inte bara för en tennisvän. Reportern Per Johansson har gjort ett imponerande researcharbete. Tennisen var uppenbarligen en begränsad nisch i den mångsidige Knöppels intressesfär.
Man tar med stort intresse del av bryggerinäringens betydelse på det tidiga 1900-talet. Vid sekelskiftet var Kristinebergs Bryggeri med ett 35-tal anställda den näst största arbetsplatsen i ett Växjö med lite mer än 7000 invånare.
En av ett 15-tal bilder visar den historiska mark, där stans första tennisbana låg. Eller om det var den andra? Knöppel lär enligt artikeln ha flyttat banan för att begränsa insynen.


Reservera 17 november

29 oktober, 2013

S-hallen752Nu är det spikat och planeringen är i full gång. Firandet av Strandbjörkshallens 75 år kommer att äga rum söndagen den 17 november på eftermiddagen. Skriv in datumet i almanackan!
Vårt syfte är att försöka locka alla, som har eller har haft någon koppling till hallen, till några timmars gemenskap i de stolta minnenas tecken. Men inte nog med det, alla som är intresserade av Växjö och stans moderna historia i allmänhet är lika välkomna.
Hallens huvudändamål har ju genom alla år varit idrott. Från början var det tennis, handboll och brottning. Efterhand tillkom boxning och bowling. I ett senare skeda har volleyboll, innebandy och basket i kortare perioder haft sin hemvist i hallen.
Handbollen och brottningen drog till och från fulla hus. Boxningen hade ett paradnummer i de s k julskyltningsgalorna. Tennisen, som idag dominerar i hallen, blev efterhand ”utkörd” i ett kylslaget plasttält med en enda bana.
Icke idrottsliga aktiviteter av kulturell karaktär har också satt sina historiska avtryck. Mest minnesrikt är Louis Armstrongs besök 1955. Andra musikaliska storheter, som framträtt i hallen är Count Basie, Svend Asmussen och i mer modern tid Ulf Lundell.
Under en lång följd av år omvandlades hallen ett välfrekventerat danshak ungefär varannan lördagskväll. Danskvällarna kom att bli en viktig inkomskälla för stans idrottsföreningar.
Det finns alltså massor av intressant idrottshistoria att ta del av den 17 november.
Gå in och ta del av Information om hur denna historiska eftermiddag är planerad.
Välkomna den 17 november! Eftersom vi kommer att bjuda på kaffe och småländsk ostkaka, är vi av praktiska skäl tacksamma för en föranmälan till hallens reception 0470-197 42.


En välbevarad gammal skönhet

22 september, 2013
Ahallen

Växjö Idrottshall, idag Strandbjörkshallen, i sin tidiga barndom

”Grattis på födelsedagen! Från en som vill va på hallen”.
Först trodde jag, utan att fundera närmare, att konvalescenten ”Kåcke” valt fel nummer, när han skickade sms-et. Men 22 september är ju dagen då Växjö Idrottshall under stor pompa och ståt invigdes 1938, alltså för precis 75 år sedan.
Jag är dessbättre inte så obildad, att jag inte kan hallens historia. Däremot hade jag missat att dagens datum är just 22 september. Jag blev för övrigt påmind om 22 september för ett tag sedan av en annan Växjöbo, som kan sin idrottshistoria, Växjö Norra-profilen Ulf Johansson.
Celebrerande av de 75 åren då? Jodå, vi har tagit beslut i VTS-styrelsen om att på lämpligt sätt manifestera hallens stolta historia. Det kommer att ske någon gång i november. Därom finns förstås anledning att återkomma.
– – – – – –
Lycka till med rehabiliteringen av ryggen och välkommen tillbaka i gemenskapen, ”Kåcke”!


Märkeshistoria

4 juli, 2013

VLKIdag gick ett stycke Växjöitisk hantverkshistoria i graven, hantverkshistoria som faktiskt ute i marginalen har intressant anknytning till Växjötennisen. Guldsmedsaffären Axel Ohlssons på Sandgärdsgatan, en av stans äldsta butiker, med anor sedan 1836 upphörde.
Anknytning till tennisen? Jo, det var guldsmeden Axel Ohlsson, som på tennislegendaren Ture Fridlunds uppdrag tillverkade det första klubbmärket för Wexiö Lawn Tennisklubb anno 1914. Materialet lär vara äkta silver.
Det finns ett stycke originell samlarhistoria kring märket. Harry ”Olle på hallen” Olsson, som var passionerad klubbmärkessamlare, kände till dyrgripens existens men lyckades inte få tag på den trots tappra försök.
Så småningom fick ”Olle” en lokal konkurrent i branschen, blivande märkeskungen Lasse Claar. Lasse jobbade som mätaravläsare på VEAB och hade vid ett tillfälle uppdraget att läsa av mätaren i Ture Fridlunds sommarresidens ute i Kronoberg.
Ture var död sedan många år, men Lasse blev väl mottagen av döttrarna Lisa och Greta. Kaffe med dopp och pratstund följde efter fullgjort jobb. Lasse berättade om sin hobby, varpå en av damerna reste på sig och gick till ett skrivbord. Ur en av lådorna halade hon upp märket och överlämnade det som gåva till Lasse, som förstås väl kände till dess existens.
Lasse Claar håller Wexiö Lawn Tennisklubb som det värdefullaste objektet i sin jättesamling. För tennisvännen ”Olle” var det svårsmält så länge han levde, att bli snuvad på rariteten.


Historien klarnar

22 december, 2012

Fridlunds1Pelle Fridlund och Lena Friborg, syskon och barnbarn till legendariske Ture Fridlund, kom för några veckor sedan till Strandbjörkshallen och överlämnade en kartong, vars innehåll till stora delar visade sig utgöra rena dyrgripar.
Anledningen var att det pampiga Fridlundska huset på Wieselgrensgatan sålts och skulle utrymmas. Innehållet i kartongen omfattar inte bara handlingar i detalj kring Idrottshallens – den ursprungliga delen av nuvarande Strandbjörkshallen – tillkomst och så småningom överlåtande till Växjö Stad.
Prot142I kartongen hittades, bland mycket annat, en svart anteckningsbok med de allra första, snart hundraåriga Protokollen från Växjö Lawn Tennisklubb, ett fullständigt ovärderligt dokument. Ursprungsprotokollet, skrivet och undertecknat in fidem (till bekräftelse) av sekreteraren, hofrättsnotarien Ivar Wieslander, och justerat av ordföranden, öfverstinnan Anna Hyltén-Cavallius, är avfotograferat här bredvid.
Förutom uppdrag att upprätta förslag till stadgar var enda ärendet begäran hos drätselkammaren – den tidens motsvarighet till kommunstyrelsen – om mark för anläggande av en lawntennisbana, förslagsvis i kvarteret Olof Skötkonung, vilket var den norra delen av Strandbjörket.
Anmärkningsvärt är vilka föregångare man var i jämställdhetsfrågan redan 1914. Den första styrelsen om sex personer innehöll hälften damer. Förutom ordföranden ingick Fru Ingegerd Kreüger och Fröken Hammarström. Titulaturen var uppenbarligen viktig!
Vidare finner man bland alla papperen bl a intressant dokumentation kring utnyttjandet av I 11:s gymnastiksal vintertid innan Idrottshallens tillkomst 1938.
Det finns säkert stor anledning att återkomma till denna skatt av hitintills mer eller mindre okänd växjöitisk tennishistoria efterhand…
– – – – – – – – – – – –
Hur denna tennishistoriska rikedom skall förvaltas och i lämpliga delar exponeras är ingen enkel uppgift. Idéer mottas med största tacksamhet.


Stolt historia (25)

28 oktober, 2012

VTS´ damlag, som länge fört en undanskymd tillvaro i seriespelet, gör om ett par veckor efterlängtad comeback i div. 1. Förväntningarna är stora på ett, som vi tycker, brett och starkt team.
VTS har aldrig spelat i damernas högsta serie. Närmast var tjejerna på bilden, som vann div. 1 södra 1991 men föll i kvalet till elitdivisionen.
De glatt poserande lagmedlemmarna är Ann Henriksson, Catrin Jexell och Jonna Jonerup. Ann flyttade – precis som ytterligare en handfull Blekingetalanger – till Växjö från Karlshamn i samband med gymnasiestarten. Catrin och Jonna, som båda hade förflutet som elitspelare, pluggade på dåvarande Växjö Högskola. Catrin var förhindrad att medverka i kvalet, nog så betydelsefullt.
Årets damlag med Gabbi Tepic och Kajsa Rinaldo-Persson som vassaste kort håller inte 91-ornas nivå, men det gör ju inte svensk tennis heller. Så vi har anledning att ställa höga förväntningar på tjejerna.
Välkomna till sammandragning i div. 1 södra 10-11 november i Strandbjörkshallen.


Stolt historia (24)

4 oktober, 2012

Jag trodde att jag hade bra koll på stora händelser i Strandbjörkshallen genom åren. Men så är uppenbarligen inte fallet. Nostalgientusiasten Ulf Johansson kom med det här klippet och ett par andra häromdagen.

Louis Armstrong är alltså inte den ende av jazzens legendarer, som har gästat hallen. Den store pianisten Count Basie gav konsert uppe i den nuvarande A-hallen för nästa precis 44 år sedan med sitt storband och trumpetaren Joe Newman.
Den enda ursäkt rörande denna okunnighet jag har att framföra, är att jag gjorde lumpen i Karlsborg vid den tiden.
Någon affisch från händelsen har vi förstås inte, så det får bli annonsen som på lämpligt sätt får komma upp i Harry Olsson-rummet för att dokumentera tilldragelsen.
Annonsen är som synes klippt ur Växjöbladet. Väzjö hade tre morgontidningar vid denna tiden. Den tredje var Kronobergaren.


En för mycket

17 september, 2012

Ett spel, som kallades lawn tennis, hade strax före förrförra sekelskiftet introducerats av vårt lands idrottsintresserade kronprins. Tronföljaren hade varit på resa i västerled till landet, som är de flesta moderna idrotters moder, och fattat tycke för sporten.
För mer än 100 år sedan anlade en bryggeridirektör den första tennisbanan i den lilla staden vid sjöarna.Efterhand bildades, precis som på många andra håll, en tennisklubb och en bana byggdes i den välfrekventerade park, där tennisen fortfarande har sin hemvist.
Tiden gick. Efter precis 60 år hände det sig, att ytterligare en klubb såg dagens ljus i staden.
En klubb för mycket tyckte säkert många.
Upprinnelsen var ett gäng ungdomar, som börjat spela tennis i den ”fina” klubben. Jo, tennis var en sport för de besuttna på den tiden. De unga, som hade stor erfarenhet av egen föreningsverksamhet, hade emellertid kritiska synpunkter på hur de behandlades i de förnäma kretsarna. Under dramatiska omständigheterr bildades en tennissektion i den kvartersklubb, som de hade skapat några år tidigare.
Det gick, tvärt emot mångas förmodan, bra för de unga orosstiftarna. De väckte uppmärksamhet och gick bl a rakt genom seriesystemet ända upp i den högsta divisionen, samtidigt som de blev äldre och klokare. Efterhand insåg de förnuftigt nog, att staden var för liten för att hysa två tennisklubbar.
De, som hade varit  rebellerna, när delningen skedde, tog efter nära 20 år initiativet till att slå ihop påsarna. Denna rationella manöver visade sig bli ett veritabelt lyckokast. Den lilla stadens fusionerade tennisklubb nådde snart en position som en av de ledande i landet och gjorde sig t o m känd över hela klotet.
Så hände det sig i nådens år 2012, att historien upprepade sig. En ny klubb med ett engelskklingande namn var bildad i de små ländernas metropol, där ärans och hjältarnas språk fortfarande talas med stolthet. I senaste rankingen finns en (1) spelare med denna klubb som hemvist.
En klubb för mycket tycker säkert många även den här gången, fastän staden inte längre är särskilt liten.