Varför har det blivit så här?

20 augusti, 2016

• Hans Schmidt, han som skrev alla resultat på tavlan, kom ofta en andra sväng efter Aktuellt.
• Ewy och Gunnar Reinholtz dök som regel upp på kvällskvisten såvida Gunnar inte redan var på plats för match.
• ”Kåckes” mamma Margit kom ut från Värendsgatan 18.
• Förbipasserande som Smp-journalisten Berne Persson kunde stanna cykeln på väg hem efter kvällsjobbet.

På den gamla goda tiden var det folkfest i Strandbjörket långt in på sena kvällstimmarna i månadsskiftet augusti – september. Föremålet för firandet var inget märkvärdigare än Växjömästerskapet, dock länge och väl en tävling av imponerande format.

Lottningsträdet för Herrsingel A såg t ex ut så här 1990.VM2

Ganska intressant startfält, eller hur? Förlorande finalisten är identisk med det årets regerande svenske 18-årsmästare. Som synes höll Per Welin fortfarande Jonas stången. Det var alltså självklart att spela VM oavsett på vilken nivå i karriären man befann sig.

I Strandbjörket fanns bara 4 banor fram till 2003. Dock var alla utrustade med elljus, som ljumma höstkvällar lockade ansenliga åskådarskaror även då timmen blivit sen.

26 spelare i A-klassen övertrumfades av 34 i B-klassen. Här förlorade dagsaktuelle Niclas Jihde i tre set i ena semifinalen mot Calle Pihlblad. Henrik Bravell vann sedan finalen mot Calle.

I herrarnas hela 7 spelare starka 55-årsklass fanns idrottsprofiler som Österyttern Lennart Lönnblad och handbollskanoniären Eskil Richardson. Erik Nilsson finalvann i tre hårda set över Gunnar Reinholtz. I årets tävling fanns 1 spelare anmäld i klassen.

Dagens Växjömästerskap, som börjar på måndag, är dessvärre en spillra av det som var en gång. I skrivande stund är t ex bara två (!) spelare anmälda i Herrsingel A.

Varför har det blivit så här? Det bör finnas all anledning att försöka återuppbygga Växjöämästerskapet, kanske till att börja med inomhusvarianten, som är nedlagd sedan flera år.

 


Till salu

22 september, 2015

Skärmavbild 2015-09-20 kl. 13.19.18Skärmavbild 2015-09-20 kl. 13.12.18I min barndom samlade alla idrottsgalna killar på Alfa-bilder. Det rörde sig om porträtt av allsvenska fobollslirare, instuckna i tablettaskar. Bilderna var eftertraktade, pastillerna däremot allt annat än välsmakande.

Dock visste jag inte att det också fanns något liknande, som hette STF-serie och uppenbarligen med en bredare inriktning. Vid ett besök på auktionssajten tradera.se fann jag till min stora förvåning de båda objekten här ovan. Det går alltså bra att lägga bud på två idag 82-åriga hockeyprofiler, båda med stark anknytning till tennis och VTS-verksamheten.

Nunan med plåsterlappen i pannan tillhör unge VTS-aren Kasper Qvarfordts morfar Sven Linnér. Den idrottsmångsidige Sven verkade i familjeföretaget Linnérs Motorfirma, som under många år var tung VTS-sponsor. Bland mycket annat införskaffade den sanne tennisvännen Sven ett barracudatält, som sattes upp på företagsområdet i Alvesta. Även åtskilliga tennisspelande Växjöbor sökte sig till tältet i Alvesta.

Hans Bergeling har visserligen fått ett e för lite i sitt efternamn på bilden, men vad gör det, när man figurerar i ett så här celebert sammanhang. Hans svingar fortfarande tennisracketen och är bekant för de flesta VTS-are som en under många år oegennyttigt arbetande hustomte på utomhusanläggningen i Strandbjörket. Tyvärr har denna värdefulla gärning upphört i år, dock inte beroende på att orken eller lusten försvunnit.


Nostalgiska vibbar

27 augusti, 2015

Smp30Under sommaren har det varit läge för ett par besök i den gamla ryggåsstugan i Strandbjörket med fika i goda vänners lag. Det var länge sedan sist, och historiens vingslag kändes på flera sätt, när jag hukade mig under dörrposten i entrén.

Klippet här t v är ett utdrag ur referatet i Smp från Växjö TK:s årsmöte 1930. Lägg speciellt märke till den andra meningen.

Kaffestugan fungerade som klubbens ”kansli” från tidigt 20-tal och fram tills Idrottshallen byggdes 1938. De allra första åren hade bokning gjorts i Quidings Bokhandel.

När man kopplar av över en kopp kaffe utanför stugan i strålande sensommarväder, inser man med all önskvärd tydlighet, vilken pärla Strandbjörket är. Panoramat med den välfrekventerade lekavdelningen i förgrunden mot tennisbanorna och över Växjösjön är betagande.
– – – – –
Av kuriosaintresse: Kaférörelsen drevs under många år  på 70-80-talet av Syster Ullas Sjukhem som terapiverksamhet. När Familjen Pahlett lämnade sitt arrende av stugan, var VTS en het intressent att ta över, men så blev inte fallet…


Ett stycke kulturhistoria

10 april, 2015

ShallenVTVNamnlösFör tillfället är jag tämligen nergrottad i gångna tider. En av flera anledningar är förstås, att Växjötennisens Vänner skall gå igång.

En annan reflexion i  backspegeln poppade upp, då Småländska Idrottsminnen, Smålands Idrottshistoriska Sällskaps skrift, landade i brevinkastet. En uttömmande artikel om Idrottshuset i Jönköping, med anledning av att den anrika byggnaden inom kort skall rivas, väckte tankar.

Idrottshuset i Jönköping är bara delvis att jämföra med ungefär jämngamla Idrottshallen i Växjö, nuvarande Strandbjörkshallen. Jönköpingstennisen hade i huvudsak sin hemvist i den intilliggande och sedan många år rivna Tennishallen, den näst äldsta i Sverige. Idrottshuset var främst ett handbollstempel.

I slutet av 30-talet och början av 40-talet byggdes en hel del hallar, rena tennishallar eller idrottshallar, med en eller två banor. Många av dem har skattat åt förgängelsen och ersatts av nybyggen, ofta med sämre geografiskt läge. Få har anpassats för moderna behov.

I Växjö valde vi att i två omgångar bygga om och till den befintliga hallen. Resultatet är en tämligen komplett och väl fungerande anläggning för tennis och diverse andra sporter i ett oslagbart centralt läge. Att nå dit var ingen enkel match, men det är en helt annan historia…

Min fundering är, om det finns så många fler anläggningar av jämförbart format i Sverige, som har gått samma väg. På rak arm kommer jag bara på Borås, där den gamla hallen i vilken Sven Davidson växte upp, är inlänkad i Borås Tenniscenter.

Det finns dock en avgörande skillnad mellan Växjö och Borås. Hos oss är den gamla delen själva hjärtat i anläggningen medan de gamla banorna i Borås är ett mer perifert komplement.

Strandbjörkshallen är inte bara förknippad med tennishistoria på hög nivå. Den är också ett stycke kulturhistoria. ”Kåcke” Jonsson menar att hallen bör vara ett besöksmål nästa gång det ordnas ”Kurturnatt” i Växjö. Bara att hålla med!


Växjötennisens Vänner

8 april, 2015

På senaste årsmötet i VTS deklarerade jag, Kurt och ”Kåcke”, att vi kommer att bilda en sammanslutning med syfte att förmedla kunskap om samt vidmakthålla Växjötennisens stolta och mer än 100-åriga historia. Nu har vi kommit till skott.

VÄXJÖTENNISENS VÄNNER blir namnet. Organisationsformen kommer att vara en ideell förening och således öppen för alla. Vi kommer att inleda med en första sammankomst tisdagen den 28 april. Hämta hem inbjudan via länken!

Vi har listat en rad ämnen, som vi tror kan väcka intresse och/eller återuppliva gamla minnen. Vid öppningstillfället kommer jag att ha ansvaret och rubriken är ”Från Arvid Knöppel till Ture Fridlund”, ett svep över de ungefär 40 första åren med tennis i Växjö.

Tanken så här långt är, att återkomma med inbjudan till träffar två gånger på hösten och två på våren. Varje träff kommer att ha ett speciellt ämne. Fika med tillfälle att ventilera gamla minnen är förstås ett återkommande inslag.

Vi hoppas att, förutom oss tre, kunna engagera andra spelare, ledare, tränare och tennisintresserade, som har betytt mycket för Växjötennisen, som föredragshållare. Vi har ju och har haft DC-kaptener, tränare på ATP-touren, spelare och domare på högsta internationella nivå som har formats i VTS-miljön. På Smp finns en medarbetare som bevakat våra stora världen över. I stan finns Sveriges kanske främste expert på racketsporternas historia.Det känns som att ämnena kan räcka ganska länge…

Välkomna till den första träffen med Växjötennisens Vänner tisdagen den 28 april. Premiären till ära bjuder VTS på fika!

 


Rolf Boberg in memoriam

24 september, 2014

RBEn synnerligen skarpskuren VTS-profil med omisskännligt dalmål som signum har gått vidare. Rolf Boberg har efter en kort tids sjukdom avlidit i en ålder av 72 år.
Perfektionisten Rolf blev, inte minst genom sin breda civila bakgrund och sin obändiga vilja att få saker gjorda, en oerhört betydelsefull länk i VTS-arbetet under den framgångsrika perioden från andra hälften av 80-talet och ungefär ett decennium framåt.
Första kontakten med tennis etablerades ute i Sandsbro, där familjen bodde och där sonen Jesper slog sina första forehands. Jesper kom in i VTS-verksamheten. Rolf och hustru Eva hängde med. Rolf blev snabbt en klippa i VTS-arbetet och fann snart en plats både som idéspruta och som hårt arbetande länk i styrelsen.
Rolf gjorde, förutom att han var den perfekte klubbkassören, skarpa avtryck i de flesta delarna av VTS-arbetet. Två, eller egentligen fyra händelser som har stort utrymme i VTS-historien, bär i hög grad Rolfs prägel.
Rolf var initiativtagare till det första och synnerligen framgångsrika Team Mats Wilander. Han var arkitekten bakom det lyckade upplägget och knöt de betydande sponsorengagemang – utöver huvudsponsorn Mats själv – som bidrog till den lyckade helheten, som förvaltades på ett lyckosamt sätt av våra tränare.
Borg – Wilander och DC-matcherna Sverige – Österrike och Sverige – Sydafrika var tre gigantiska evenemang i Tipshallen. Ett stort antal VTS-are och andra volontärer slet föredömligt, och tillställningarnas eftermälen blev mycket positiva. En av dem, som jobbade allra hårdast och bredast, var mångsidige Rolf.
Rolf och Eva lämnade Växjö efter pensionering för knappt 10-talet år sedan med Kungsbacka som ny bostadsort, bl a i syfte att hamna lite närmare sönerna Jonas och Jesper.
Många VTS-ares tankar i tomhetens men också den stora tacksamhetens stund går till Eva och till Jonas och Jesper med familjer.


Dialektalt

21 september, 2014

”Småländska Idrottsminnen” den skrift, som ges ut av Smålands Idrottshistoriska Sällskap, har i senaste numret en artikel om 85-årsjubilerande Jönköpingsklubben IK Cyrus. Cyrus har inget med tennis att göra – men ändå, långt ut i periferin. En episod dök upp när jag läste om Lars Åke Lagrells moderklubb.
När Smålands Idrottsförbund 100-årsjubilerade 2002 hade märkeskungen Lasse Claar en exponering av delar av sin magnifka klubbmärkessamling i Kalmar. Jag stötte händelsevis på Lasse ett tag efter jublieet. Då berättade han att han alldeles speciellt hade lyft fram tre småländska klubbar utan inbördes ordning:
1. IK Cyrus
2. IK Skytten
3. Brittatorps TK
Oavsett om det är en skröna eller inte, har historien kring Cyrus extra knorr. Jönköpingsklubben sökte inträde i Riksidrottsförbundet som IK Sirius. Problemet var förstås att den klubben redan fanns i Uppsala. Varför det blev Cyrus istället? Jo, Sirius uttalas så på genuin jönköpingska…
IK Skytten fick sin hedersplats av den anledningen, att det är den enda klubb, enligt Lasse, som har gått hela vägen från ungdomsklubb/kvartersgäng i 50-talsanda till översta världstoppen. Kontinuiteten säkrades genom att IK Skytten bytte namn till Växjö TS 1974 samtidigt som Växjö TK gick upp i Växjö TS. Så småningom blev ju Mats Wilander bäst i världen…
Brittatorps TK då? Nej, TK står i det här fallet inte för tennisklubb utan träningsklubb. Enligt Lasse är klubben den enda i landet, som har ”träningsklubb” i sitt namn.
– – – – –
För läsare som inte är från Växjö eller dess närmaste omland: Brittatorp är ett litet samhälle ett par mil nordost om Sigfridsstaden.